Sverige och New York i Coronans
Lobbyism dominerar svensk politisk debatt
Mer poströstning i USA, Trump emot
Vaccin och nyföretagande är krislösningar
2020 års val som parallell med 2016
Ålder i politiken i Coronans tid
Det statliga utredningsväsendet förfaller
Coronan stöttar de främlingsfientliga
Blir Coronan en historisk vändpunkt?
Sverige och New York i Coronans tid
New York brukar kallas “The city that never sleeps”. Men nu är staden det mest coronadrabbade området i USA. Drygt 28.000 människor i New York har dött av coronan, även om det de senaste dagarna gått ner från 1000 per dygn till ca 80. Situationen gör att det är tomt på gatorna. Och alla som finns ute måste ha ansiktsmask.
Mycket av det klassiska i New York är inställt. T ex ”Shakespeare in the Park”, fantastiska gratisföreställningar där man sitter på gräset i Central Park och ser klassiska pjäser. Också bion på hustaken i Brooklyn, Roof Top Films, är borta. (Även om Drive-in-Cinema, där man sitter i stängd bil, finns kvar.)
Svenska generalkonsulatet är viktigt för de svenskar som finns i New York. Konsulatet och ambassaden i Washington arbetar gemensamt för att stödja svenska medborgare i dagens situation. Det är väsentligt att följa generalkonsulatet:
https://www.swedenabroad.se/en/embassies/usa-new-york/
På torsdag går ett nyhetsbrev ut från generalkonsulatet. Kolla det gärna:
https://www.swedenabroad.se/en/embassies/usa-new-york/Swedish-cultural-events-in-New-York/
Jag läser varje dag tre amerikanska tidningar. Det är påtagligt hur ofta Sverige refereras till och används som argument för dem som vill ha mindre corona-restriktioner. De högerkrafter som vill gå i den riktningen demonstrerar ofta med Sverige som förebild, vilket dock många motsätter sig:
https://www.nytimes.com/2020/05/04/opinion/coronavirus-sweden-herd-immunity.html
Lobbyism dominerar svensk politisk debatt
Svenska Dagbladet hade en stor artikel som påstod att Liberalernas ledare Nyamko Sabuni givit efter för lobbyister när hon föreslagit elektrifiering av transporter – trots att partiet motionerat om det för flera år sedan. Artikeln ledde till debatt om lobbyism i alla medier. Många ser USA:s krav på registrering av lobbyister som en förebild. Själv menar jag att Sverige borde ta efter USA:s stora öppenhet när det gäller ekonomiska bidrag till politiker. Den som givit tre dollar till en politiker eller ett parti går att hitta på den här länken. Man kan skriva in kandidatens namn och få upp listan på vilka som betalar, skriva in postnumret och se vilka i grannskapet som givit bidrag eller namnet på en person så får man upp vilka den personen bidragit till de senaste åren och med hur mycket.
https://www.fec.gov/data/receipts/individual-contributions
Men lobbyism handlar i praktiken både om ideella organisationer och kommersiella företag som vill påverka politiker och offentliga tjänstemän. Vi bör i Sverige ha större öppenhet, men det är inte moraliskt fel av t ex LO, TCO, Svenskt näringsliv att föra fram sina medlemsbaserade åsikter. Vi borde däremot i högre grad fokusera på partimedlemmars interna inflytande och medborgarnas rätt att göra sin röst hörd. Här är Taiwan en förebild. Har nyligen en resonerande artikel med flera undersökningsreferat:
https://www.svd.se/medborgare-bor-fa-battre-chans-till-inflytande
Mer poströstning i USA, Trump emot
USA är en formell federation. Därför finns 50 olika vallagar. Att låta Washington bestämma hur samtliga val ska gå till kräver en grundlagsändring, och på drygt 200 år har endast 27 grundlagsändringar kunnat genomföras. Just nu pågår en diskussion om poströstning – som tillåts i åtskilliga stater och blir mer väsentligt under coronan. Donald Trump är emot poströstning och har i flera Tweets hävdat att det kommer att leda till valfusk. Dessutom hotar han att dra in federala bidrag till delstater som går in för poströstning.
Bakom Trumps agerande ligger sannolikt att eftersom republikanerna har betydligt större valdeltagande och är mer röstningslojala än demokraterna så är poströstningen en fördel för Joe Biden, eftersom han kan få poströster av väljare som annars skulle stannat hemma.
https://www.nytimes.com/2020/04/21/us/politics/wisconsin-mail-voting.html
Vaccin och nyföretagande är krislösningar
Om Konjunkturinstitutets prognos om att svensk BNP på grund av coronakrisen kommer att minska med drygt sex procent stämmer innebär det att vi inte haft något likande sedan 1866 och 1921.
Det medför att det inte kommer att gå att få igen ekonomisk balans enbart genom besparingar och skatteökningar. Vi måste satsa på att få en ordentlig ekonomisk tillväxt. För att det ska vara möjligt måste Sverige stimulera fram långt mer nyföretagande. Det kräver fördelaktiga lånemöjligheter, att löneskatten (som en del av arbetsgivaravgifterna) inte ska gälla under de första åren för ett nytt företag. Dessutom borde staten bidra med några miljoner till Nyföretagarcentrum, som är en ideell organisation som hjälper fram uppåt 10.000 nya företag varje år.
Jag läste nyligen en artikel i New York Post där man menade att coronakrisen leder till två nödvändigheter: vaccin och nyföretagande:
https://nypost.com/2020/05/11/unleash-entrepreneurs-america-needs-to-build-post-coronavirus-economy/
2020 års val som parallell med 2016
För Donald Trump handlar corona-krisen i högsta grad om hans möjligheter till att bli omvald. En parallell med 2016 års val är att Trump dagligen är i TV. Hans ständiga presskonferenser från Vita huset drar massor av tittare till TV-kanaler. Eftersom amerikanska TV-stationer debiterar reklamköpare mest ifall de har många tittare i närheten av reklamen så är de angelägna om att sända Trumps konferenser. Så var det 2016 då Trump drog tittare, vilket gjorde att han inte behövde betala så mycket för reklam och att hans valkampanj därför blev billig.
Trump drev också 2016 års kampanj som motstånd mot makten i Washington och mot etablissemanget. Det är naturligtvis onaturligt för en sittande president, men Trump väljer nu att vända sig emot guvernörer och delstater.
https://www.nytimes.com/2020/04/20/us/politics/trump-coronavirus.html
Ålder i politiken i Coronans tid
I USA ställer Donald Trump, 74, upp till omval och hans motkandidat blir sannolikt Joe Biden, 78. Mot Joe Biden, i den interna striden hos Demokraterna, stod Bernie Sanders, 79 och Mike Bloomberg, 78. Flera politiska analytiker tror att om Trump skulle förlora valet i november kommer han att ställa upp igen om fyra år. Och att han då är 78 kommer inte att vara argumentet mot honom.
Jag har en gammal personlig erfarenhet av synen på unga politikers ålder. 1982 krävde Per Ahlmark att Ola Ullsten, hans efterträdare som partiledare i Folkpartiet (numera Liberalerna), skulle bytas ut efter ett katastrofval då partiet halverats till 5,9 procent. Jag var då ordförande i partiets arbetsutskott och ledde arbetet på ett nytt partiprogram. Utan att fråga lanserade Ahlmark mig som efterträdare till Ullsten. Innan jag i en TT-intervju någon dag senare meddelade att jag inte ställde upp hann de flesta tidningars ledarsidor kommentera. En inte ovanlig kommentar var att jag som 37-åring var för alldeles för ung. Sydöstran skrev att det skulle vara ”barnamord” att sända upp mig mot socialdemokraternas och moderaternas partiledare, Olof Palme respektive Ulf Adelsohn.
I Sverige har vi i högre grad börjat uppskatta yngre politiker. Nu ser vi annorlunda på åldern: Annie Lööf och Ebba Busch blev båda partiledare när de var 28 och nådde snabbt stora framgångar.
I dessa Coronans dagar blir det, av sakliga skäl, en fixering vid människors ålder. Dock kan man hoppas att tiden efter coronakrisen leder till koncentration på individer som sådana inte på deras ålder.
https://wastberg.se/2020/05/varfor-ar-det-sa-ont-om-arsrika-politiker-i-sverige
Det statliga utredningsväsendet förfaller
Januariavtalet i Sverige innebar att 28 nya statliga utredningar skulle tillsättas. Samtidigt är det så att det svenska statliga utredningsväsendet har rasat ihop på ett sätt som ökar polariseringen och minskar möjligheten till politisk enighet. Jag har genom åren suttit i tio statliga utredningar:
https://wastberg.se/2016/10/formellt/
Allt fler utredningar är enmansutredningar och allt färre parlamentariska. Allt färre har representanter för intresseorganisationer och experter som ledamöter. Enskilda utredningar kan vara kvalitativa och bra, men systemet har eroderats.
Skrivit en utförlig artikel om detta i Kvartal:
https://kvartal.se/artiklar/ateruppratta-utredningsvasendet/
Coronan stöttar de främlingsfientliga
Coronarestriktionerna har lett till stopp för invandring och flyktingmottagande över hela världen. Donald Trump, som är främlingsfientlig, har utnyttjat situationen till att – i strid med lagstiftningen – utvisa invandrare och ha totalstopp vid gränsen. Det är sakligt motiverat att stoppa kommunikation mellan länderna just nu, men Trump som gick till val på en mur mot Mexico ser läget som en fördel.
Stoppen vid gränsen är inte helt orimliga eftersom alla länder isolerar sig och medborgarna mot viruset. Men när krisen minskat och test blivit omfattade och enkelt att göra måste rimligen asylpolitiken gå tillbaka till vad de internationella överenskommelserna står för. Risken är dock stor för att högerpopulister, främlingsfientliga och egoistiska fackliga rörelser utnyttjar läget till att också i framtiden hålla gränserna stängda.
https://www.nytimes.com/2020/05/11/opinion/trump-coronavirus-immigration.html
Blir Coronan en historisk vändpunkt?
När jag föddes, längesedan, kapitulerade Hitler-Tyskland. Men samtidigt ryckte de sovjetiska kommunisterna fram och ockuperade stora delar av Östeuropa. Det var en historisk vändpunkt. Vad som blir de historiska vändpunkterna vet man inte i dagsläge: 1991 upplöstes Sovjetunionen och de kontrollerade staterna blev fria. I en uppmärksammad bok året efter, ”The end of history and the last man”, driver Francis Fukuyama temat att världen hade sett en historisk vändpunkt och att ”den liberala demokratin” nu skulle dominera hela världen. Så blev det tyvärr inte.
Nu ser många Coronana som en historisk vändpunkt. Men kanske är det klimatförändringarna som är vår tids stora historiska omställning. Ibland är historiens vändpunkter oväntade. Om forskare och andra om 75 år kommer att beskriva coronaåret 2020 som starten på en stor historisk förändring, vet vi ännu inte.
Skrivit utförligt om de historiska vändpunkterna i Svenska Dagbladet:
https://www.svd.se/blir-2020-en-historisk-vandpunkt