Får USA sänkt kreditbetyg?
Ekonomisk kniptång
Thielska Galleriet: Att knäcka ägg
New York – hyresreglerade lägenheter dominerar
Juholt och USA
Svensk deckare och det svenska samhället
Råvarorna tar inte slut
Boomen i Brooklyn
Marcus Samuelssons nya krog och ”The New Harlem”
Hells Kitchen: Vinbar med avläggare
Världens 50 bästa restauranger har utsetts
En ovanligt rakryggad politiker
Svenskt i New York
Recept
Smycken som konst
Får USA sänkt kreditbetyg?
Påskveckans ekonomiska skräll var när kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors sänkt utsikterna för USA:s kreditbetyg. Det har varit otänkbart att inte USA:s statspapper skulle ha högsta säkerhetsklass. Om verkligen Standard & Poors (eller Moody’s) skulle sänka kreditbetyget får det stora konsekvenser.
Åtskilliga placerare, fonder och portföljer får enligt sina regler endast ha papper med högsta kreditklass. De tvingas då sälja amerikanska statspapper. Samtidigt blir det dyrare för USA att låna.
Bara hotet om sänkt kreditvärdering kommer att sänka dollarn. Min tro är att vi kommer att se en dollar under 6 kr ganska snart. Om kronan också stärks mot Euron kommer det dock att troligen minska den svenska Riksbankens vilja att dra upp räntorna.
Ekonomisk kniptång
USA sitter i en ekonomisk kniptång. USA är en konsumtionsdriven ekonomi. Visserligen är arbetslösheten hög, men den minskar och siffrorna för konsumenternas framtidstro ökar. Så långt ser det bättre ut.
Men samtidigt är USA piskat att göra något åt sina stora underskott. Och det är omöjligt utan att det – i varje fall på kort sikt – har en dämpande effekt på konsumtionen. Inga seriösa förslag om budgetnedskärningar kan undvika att minska i de stora sociala transfereringssystemen (entitlements). Men inget av de amerikanska partierna är riktigt seriösa, vilket visas bra av Newsweeks Robert Samuelson:
http://www.newsweek.com/2011/04/18/the-politics-of-wishful-thinking.html
Thielska Galleriet: Att knäcka ägg
Det finns ett avskyvärt uttryck som lyder: Man måste knäcka ägg för att göra en omelett. I styrelsen för Stiftelsen Thielska Galleriet finns några övertygade äggknäckare. De fick majoriteten av styrelsen med sig och därför avgick jag nyligen som styrelseordförande i Thielska. Mitt brev till kulturministern finns här:
https://www.wastberg.se/viewtext.php?tid=289
Thielska Galleriet är en liten, men viktig kulturinstitution. En tidsbubbla med en fantastisk samling av förra sekelskiftets konst. Samtidigt som museet är välhållet har det förlorat i aktivitet och attraktion. Mycket måste göras. Styrelsemajoriteten och jag var överens om det, hur omeletten skulle bli så att säga. Men vi var inte överens om hur hårda tag man skulle ta till för att åstadkomma det. På Thielska bor sedan 35 år förre intendenten Ulf Linde liksom hans efterträdare och fru, Nina Öhman. De bör lämna när en ny intendent tillträder och verksamheten görs om. Till saken hör att Ulf Linde är 82 år och rullstolsburen.
Därför lade vi ner mycket tid på att finna attraktiva ersättningsbostäder. Till sist sa Linde/Öhman ja till en av dem. Men när det visade sig att den skulle bli klar några månader senare än vi visste när den erbjöds drog styrelsemajoriteten tillbaka sitt förslag och hänvisade Linde/Öhman att själva ordna sitt boende. Till det lade man några mobbningliknande beslut. Och med detta tog äggknäckande över från strävan att så småningom få ett bra resultat.
http://www.expressen.se/kultur/1.2400240/wastberg-lamnar-ordforandepost
http://www.svd.se/kultur/storbrak-pa-thielska_6085399.svd
New York – hyresreglerade lägenheter dominerar
USA beskrivs ofta som ett marknadsekonomins förlovade land, med få regleringar. I själva verket är det tvärtom. USA har mycket stora reglerade sektorer.
New Yorks hyresmarknad är ett exempel. I hela New York City finns det 2,1 miljoner hyreslägenheter. (Dubbelt så många som det antal lägenheter som är co-ops eller condos.) Av dessa är 64 procent på något sätt hyresreglerade, de flesta s k rent-stabilized, vilket innebär att delstaten fastställer hyran efter visst index. Bara två procent av lägenheterna är rent-controlled, enligt en gammal lag som gör dem extremt billiga.
Medelhyran i hyresreglerade lägenheter (rent-stabilized) är 925 USD/månaden och i de oregelerade 1200 USD. Siffrorna är lite svåra att jämföra; de oreglerade är i snitt lite bättre och ligger lite bättre än de hyresreglerade. Den intressanta slutsatsen är att hyresreglering eller fri hyra betyder rätt lite för hyrans storlek.
Juholt och USA
Håkan Juholt, socialdemokraternas nye partiordförande, kom ut som USA-kramare i sitt tal på partikongressen: ”Kanske är den amerikanska drömmen extra romantiserad av oss smålänningar. Gårdarna som fick säljas. Karl-Oskar och Kristina från Duvemåla som tog med sig ett astrakanfrö och sökte lyckan i Amerika. Ett land där en fattig arbetarklasskille från Tupelo i Mississippi på sitt sätt blev hela världens kung. Men den amerikanska drömmen om alla människors möjligheter, den sociala rörligheten blev större och mer konkret i socialdemokratins Sverige än någonsin i USA. Den gemenskap som finns över Atlanten har fått ny kraft i och med Obamas valseger. Det välkomnar jag. För mig är banden över Atlanten viktiga.”
Det var glädjande.
Fast annars menar jag att ett parti som förlägger sin kongress som invigning till Stockholms mest katastrofala nybygge, Stockholm Waterfront, förtjänar att gå under.
Svenska deckare och det svenska samhället
Henning Mankells sista Wallanderbok har just kommit ut i USA, The Troubled Man. Den recenseras stort nästan överallt. T ex på förstasidan i New York Times kulturdel:
http://www.nytimes.com/2011/03/28/books/troubled-man-by-henning-mankell-review.html?_r=1&hpw
Den intressantaste artikeln har Michael Moynihan, senior editor på amerikanska tidskriften Reason och tidigare anställd på Timbro i Sverige. Han skäller ut boken efter noter. The Troubled Man is a mess of a book, its lazy plot existing only as a framework upon which Mr Mankell can build an increasingly confused political argument”.
Svenska kriminalromaner – från Sjöwall-Wahlöö till Stieg Larsson är ”Tattooed by Politics”, skriver Moynihan. Han har ett tydligt högerperspektiv; den svenska vietnamrörelsen kallar han ”a Vietcong support group”. Men det är tänkvärt att de svenska bästsäljarna från det borgerliga Sverige så ofta är långt till vänster.
På samma tema – fast kanske inte riktigt lika furiöst – slår John Lloyd till i Financial Times: ”The domestic success of the novels lies partly in their effort to unearth dark episodes in Sweden’s recent past.”
http://www.ft.com/cms/s/2/6d092842-5664-11e0-84e9-00144feab49a.html#axzz1IV49uyqH
Råvarorna tar inte slut
Själv har jag aldrig riktigt trott på att jordens naturtillgångar är på väg att ”ta slut”. Visst kan mineraler eller annat sluta vara lönsamma och produktionen minska. Men då går priserna upp och två saker händer: För det första blir det lönsamt att utvinna där det tidigare varit olönsamt. För några veckor sedan återöppnades Dannemora gruvas förädlingsverk. Gruvan har legat nere i tjugo år, men blivit lönsam med nya priser och ny teknik. För det andra driver höga priser fram alternativ teknik.
Domedagsprofetiorna om hur jordens resurser håller på att ta slut har hittills inte infriats. Den amerikanska tidskriften Reasons redaktör Ronald Bailey skriver roligt om det:
http://reason.com/archives/2011/02/17/resource-bet-redux
Boomen i Brooklyn
Också delar av Brooklyn som tidigare var förslummade utkantsområden med förfallna lagerhus och mekaniska verkstäder har blivit medelklassområden där priserna på åtskilliga ställen ligger lika högt som på Manhattan. Det finns många skäl till det. Som så ofta börjar konstnärerna, sedan kommer gallerierna och det skapas en intellektuell miljö. Stigande löner och framförallt lägre kriminalitet har varit betydelsefullt.
Tidskriften City Limits beskriver förvandlingen:
http://www.citylimits.org/news/articles/4289/hot-and-cool-how-brooklyn-became-a-destination
Marcus Samuelssons nya krog och ”The New Harlem”
Nu har jag varit på Marcus Samuelssons nya Harlem-restaurang Red Rooster. Den har blivit en omedelbar hit, med månadslång kö för att få bord. Trevlig bar.
http://www.redroosterharlem.com
Gravlax och köttbullar markerar varifrån Markus och chefskocken Andrea Bergqvist kommer. I övrigt är det en ganska traditionell amerikansk meny.
Red Rooster fick först lysande recensioner i New York-tidningarna. Sedan ordnade president Obama en stor insamlingsmiddag för sin valkampanj där. (30.800 dollar per person kostade det) och krogen fick ytterligare uppmärksamhet.
Red Rooster är en del av ”The New Harlem”, som egentligen startade när Bill Clinton förlade sitt kontor där för några år sedan. Nu har ett nytt hotell byggts, många nya krogar öppnats och flera mode- och designbutiker kommit. Och bostadspriserna har dubblats på några år.
Hells Kitchen: Vinbar med avläggare
Jag har tidigare i nyhetsbrevet skrivit om Casellula, en vinbar i det som kallas Hells Kitchen – stadsdelen kring Nionde Avenyn och 40-50:e gatorna. Det är ett supertrevlig, opretentiöst ställe med bra viner och kallskuret, mest ost.
Nu har samma ägare kommit igång med Elsewhere på 403 W 43trd Street. En riktig restaurang. Bra mat, bra, billiga viner och trevlig stämning.
Världens 50 bästa restauranger har utsetts
The S. Pellegrino World’s 50 Best Restaurants awards: Bäst är åter Noma i Köpenhamn. Bland de 50 finns sex från New York: Per Se, Daniel, Le Bernardin, Eleven Madison Park och Momofuku Ssam Bar.
En ovanligt rakryggad politiker
Erik Enlund som var jordbruksminister i folkpartiregeringen 1979-80 och som sedan var ordförande i finansutskottet, där jag lärde känna honom, har nyligen dött. Han var en ovanligt principfast, rakryggad och samtidigt folklig politiker. Jag har skrivit några rader om honom i några tidningar, bla: ”Mot överheten var han skeptisk. När han kom till finansutskottet anförtrodde han mig, som redan var ledamot, att han var misstänksam mot akademiker, högermän och storstadsbor. De ständiga sessionerna med moderaten Lars Tobisson, moderaternas gruppledare i utskottet var ofta en plåga för honom. Tobisson uppfyllde alla Eric Enlunds tre kriterier för tveksamhet.
Jordbruksutskottet hade inneburit ett givande och tagande, en vilja att komma fram till resultat. Det passade Eric. I finansutskottet var det annorlunda. Det mesta var uppgjort på förhand och utskottet var i mycket en skådeplats för politiska markeringar. Efter några sammanträden tröttnade Eric och bad att jag skulle försöka få igång en saklig diskussion. Jag försökte och ställde ett antal frågor till Kjell-Olof Feldt, socialdemokraternas gruppledare. Feldt tittade på mig och sa: ”Jag har ju redan yrkat avslag på regeringens samtliga förslag”. Därmed var diskussionen avslutad.
Eric Enlund var en i bästa mening moralisk person. Han såg utan egna åthävor hur frågor berörde vanliga människor, ”småfolket”. Det fanns en totalt otaktisk rakryggad hållning. Lika sällsynt då som nu.”
Svenskt i New York
Nu finns svenskt plockgodis i New York. Stefan Ernberg och Florencia Baras har just öppnat en lösgodisbutik på 89 Christopher Street. Sockerbit heter den.
Den lilla butiken fick härom dagen ordentlig uppmärksamhet i New York Times.
http://dinersjournal.blogs.nytimes.com/2011/04/15/falai-goes-retail-swedish-fish-spawn/
Per Tengstrand, en av Sveriges ledande konsertpianister, spelar på Scandinavia House den 3 och 19 maj.
http://www.scandinaviahouse.org/events_concerts_upcoming.html
Svenskan Mirjan Bayoumi har öppnat en hårsalong på Upper East Side, 446 E 78th Street.
Lycke Li kommer till New York, Webster Hall, 17-18 maj under sin stora amerikanska tur.
På PEN:s World Voices Festival som varar till 1 maj deltar Jonas Hassen Khemiri.
http://www.pen.org/page.php/prmID/1096
Svenska företaget Hyperisland har nu etablerat sig på allvar i New York med sin kreativitetsutbildning främst riktad till reklambyråer.
http://programs.hyperisland.se/2011/04/hard-facts-about-hyper-island-on-a-wall/
John Michael Ekeblad har nu en ny site för sina amerikanska, unika trämöbler
www.madeofnewyork.com
För den som finns på Facebook är ett bra sätt hänga med i vad som händer i New York med svensk anknytning att följa honorärkonsulatet:
http://www.facebook.com/swedennewyork
Recept
Det var en stund sedan jag delade med mig av recept. Det här serverade vi nyligen, blev rätt bra tycker jag.
Förrätt: Laxcarpaccio med kapris och ruccola: Be fiskhandeln skära flortunna skivor av rå lax. Lägg dem på en förrättstallrik så att tallriken täcks helt. Pensla med olivolja. Lägg på två-tre cocktailkapris samt lite ruccola på varje tallrik.
Huvudrätt: Öppen lamm- eller kalvgryta: Ingredienser: Lamm med ben, helst sågas lammstek. Rotselleri, vitlök, vanlig lök. Salvia eller basilika.
Skala och skär rotsellerin i centimeterstora kuber. Fräs den i olja och lägg i bunke. Gör samma sak med vitlök och lök. Löken ska bara snudda varm panna med olja i. Häll ca en cm vitt vin i botten på en gryta och lägg röran ovanpå. Platta till. Lägg färska salvia eller basilika ovanpå. Ställ sedan kalv- eller lammbitar på högkant ovanpå. De ska stå tätt, men inte ligga på varandra. I Ugn 150 grader i två timmar. (Något kortare om det är kalv.)
Smycken som konst
Inger Wästberg – som tidigare curerat en utställning om moderna svenska smycken åt Bard Graduate Center på The Armory i New York, har nu hållit i en utställning som öppnar den 12 maj på Konsthandeln, Smålandsgatan xx om nya smycken med inspiration av naturen. Utställningen, som heter Sensibelt, innehåller smycken av åtta svenska konstnärer samt fotografier av Stina Brockman.
Den 17 maj hålls ett seminarium: Samtida smycken – ett uppror inpå bara skinnet.