Dollarkursen och dollarns framtid
Svenskarna borde ha högre löner
Sverige behöver arbetskraftsinvandring
Segraren skriver historia
Sverige skulle kunna ha nytta av kulturen
Bra om svenskarna talar engelska
Det ser mörkt ut för dagstidningarna
Det energisnåla Manhattan
Den kosmopolitiska staden – Alexandria och New York
New Yorks själ i många klick
Nominerade till Oscarsnominering i New York
Svenska inslag på Brooklyn Museum of Art
Krogar i New York: Ombonat i vinterkylan
Slutar på Svenska Institutet
God jul och gott nytt år
Dollarkursen och dollarns framtid
I det här nyhetsbrevet har jag under en längre tid förutspått att dollarn kommer att lägga sig en bit under sju kr. Efter at ha varit nere under sju, ligger den sedan en tid över. Det som främst hänt på sistone är att det individuella pensionssparandet har betalats in och att det till en inte oväsentlig del placeras utomlands – i dollar. Då blir det säljtryck på svenska kronan. Detta är också ett bevis på USA:s och dollarns fortsatt starka ställning.
Prognosen om en dollarkurs närmare 6,50 än sju under 2010 står kvar. Den svenska kronan har en värdering som inte svarar mot ekonomiska fundamenta. Att dollarn sjunker är inte samma sak som att den minskar i betydelse. I början på 1970-talet var dollarn nere i under fem kr.
Det finns åtskilliga som tror att dollarns saga som internationell reservvaluta är all. Andra, som jag själv, ser inget riktigt alternativ. Den som vill ta del av olika vetenskapliga argument om dollarns framtid kan läsa en utomordentlig ny antologi: The Future of the Dollar.
http://www.cornellpress.cornell.edu/cup_detail.taf?ti_id=5459
Svenskarna borde ha högre löner
För en tid sedan var jag på det nya KostaBoda Art Hotel (värt ett besök!)och talade hos Sydsvenska handelskammaren om hur företag kan dra nytta av det svenska varumärket.
Ett av de närvarande företagen berättade hur hans företag nu tagit hem jobb från Danmark. De svenska lönerna och andra kostnader var lägre än de danska.
I Dagens industri säger tillväxtföretagaren Peter Lindgren: ”Sverige är ett lågkostnadsland. Idag är trenden att flytta produktion från östländerna och Kina till Sverige”.
En del av detta speglar produktivitet och att ett väl fungerande samhälle blir billigare. Men mest att svenska relativlöner har sjunkit. Det är inte lika bra som det verkar. Tvärtom. Sveriges framtid ligger förhoppningsvis inte i att bli ett låglöneland, utan ett land där de arbetande har internationellt sett höga löner tack vare kompetens, stort kapital- och kunskapsinnehåll i produkterna. Låga löner är i grunden ett tecken på för dålig konkurrenskraft.
Sverige behöver arbetskraftsinvandring
1968 förbjöds i stort sett all arbetskraftsinvandring. Nästan all invandring sedan 1968 har varit flykting- och anhöriginvandring. Specialister fick komma hit efter en ganska byråkratisk prövning med fackligt(i praktiken) veto. I december förra året började en ny lag gälla som gör det möjligt för utländska studeranden att söka jobb efter avslutade studier och för arbetsgivare att rekrytera utomlands (men naturligtvis ge svenska villkor och löner för jobbet).
Nästa år blir en vändpunkt för arbetsmarknaden. Då kommer det för första gången vara fler som lämnar arbetskraften av åldersskäl än unga som kommer in. Det är samma sak över hela Europa och rader av länder förbereder sig för att locka nyckelarbetskraft.
Det bör också Sverige göra. Idag är det massarbetslöshet, samtidigt som det råder arbetskraftsbrist inom vissa sektorer, t ex akutsköterskor och kvalificerade ingenjörer. Om några år kommer arbetskraftsbristen vara ännu större.
Om detta har jag skrivit en artikel i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-akut-brist-pa-arbetskraft_3941019.svd
Den kom samtidigt som Svenska institutet, på regeringens uppdrag, lanserade en site för att underlätta för människor i andra länder som vill söka jobb i Sverige:
http://www.workinginsweden.se
Segraren skriver historia
Amerikanska valkampanjer brukar generera lysande tegelstenar där kampanjernas inre liv blottas. Förebilden är The Making of the Prresident, Ted Whites legendariska bok om Kennedys seger över Nixon 1960.
Någon sådan bok om Barack Obamas segerval har ännu inte kommit. Men Obamas kampanjchef David Plouffe har nyligen publicerat The Audacity to Win, som kan sägas vara den officiella skildringen av hur det gick till, med en tyngdpunkt på primärvalskampanjen mot Hillary Clinton. Det är en bok utan stora avslöjanden, men intressant för den som är intresserad av amerikansk politisk kampanjmetodik:
http://www.davidplouffe.net/
Sedan är det en annan sak att amerikanska kampanjer sällan låter sig överföras till Sverige, vilket Sydsvenskans Per T Ohlsson konstaterar:
http://sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article577820/Vad-bor-inte-goras.html
Sverige skulle kunna ha nytta av kulturen
Den svenska kulturen och allra främst kulturarvet är i hög grad okänt utomlands. När styrkan i 50 olika länders ”varumärken” mäts i Anholt Nation Brands Index ligger Sverige bra till i att vara ett fungerande och okorrumperat samhälle, men dåligt till vad gäller kultur. Naturligtvis har inte Sverige något Thebe eller Louvren. Men vi har Skokloster, skånska slott, Visby och Gamla stan.
Vi borde bli mycket bättre på att utomlands tala om vår svenska kultur. Om detta har jag skrivit i nättidningen The Local där jag också argumenterar för varför det är så viktigt för Sverige – och svenska företag – att också visa upp Sverige som kulturnation:
http://www.thelocal.se/23342/20091118/
Bra om svenskarna talar engelska
Det finns ca 6 000 språk i världen – och svenskan är faktiskt är ett av de största, i varje fall ett av de hundra största. Samtidigt lever vi i en globaliserad värld där det är nödvändigt att kunna kommunicera på de verkligt stora språken – som engelska och mandarin.
Finns det en risk att svenskan trängs undan för all den engelska som flödar in över våra gränser? Och vad kan vi göra åt det? Svenskan utvecklas och har alltid utvecklats av kontakterna med andra språk. Det är skälet att det inte alltid är lätt att läsa en text som är något hundratal år gammal.
Institutet för språk och fornminnen oroar sig och tycker att det skrivs för många avhandlingar på engelska och att för många företag och skolor har engelska som huvudspråk. Jag tycker de oroar sig i onödan. Vi behöver finnas i den internationella vetenskapsgemenskapen, vilket kräver att svenska forskare också uttrycker sig på engelska.
Expressens ledarsida skrev för en tid sedan bra om detta: Engelskan ”är det mest demokratiska andraspråk vi har haft och det är något att vara djupt tacksam över.”
http://www.expressen.se/ledare/1.1793201/english-ja-tack
Det ser mörkt ut för dagstidningarna
Amerikanska tidningar går dåligt. Upplagorna sjönk med nästan 11 procent från april till september. Och nedgången fortsätter. New York Times avskedar och krymper tidningen – vilket i sin tur gör den mindre attraktiv. Webben, som de flesta satsar på, tjänar inga pengar.
Den enda av de stora tidningarna som ökar är Wall Street Journal som är USA:s största tidning. WSJ ska ny utmana New York Times genom att börja producera lokalt material för New York – samtidigt som New York Times nyligen slopade sin speciella bilaga för lokalnytt.
Här finns talande kurvor över de senaste två decenniernas upplageutveckling:
http://www.theawl.com/2009/10/a-graphic-history-of-newspaper-circulation-over-the-last-two-decades
Den som vill följa utvecklingen på nära håll finner massor av material på teknikjournalisten Paul Gillin blogg Newspaper Death Watch:
http://www.newspaperdeathwatch.com/
Själv var jag med nyligen på Internetdagarna om framtidens mediekonsumtion, där etnografen Katarina Graffman redovisade för en tidningsälskare nedslående siffror om svenska ungas mediekonsumtion:
http://www.medieradet.se/Kunskapsbanken/Medier/Internet2/Framtidens-mediekonsumtion/
Det energisnåla Manhattan
Miljöpolitikens svängning till energieffektivitet har också vänt på förhållandet mellan stad och landsbygd. Journalisten David Owen har skrivit en bok vars slutsats är att New York, genom att vara en så kompakt stad ”is the greenest community in the United States”. Den som bor på Manhattan använder mindre bensin än de flesta amerikaner. De täta bostadsstrukturerna är energibesparande.
Staden är inte bara en av de mest kreativa i världen – den är också en av de energisnålaste – enligt Owens.
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/09/18/AR2009091801306.html
Den kosmopolitiska staden – Alexandria och New York
Genom historien har städer som varit verkliga mötesplatser och smältdeglar skapat dynamik och mänskliga framsteg. Odessa, Sarajevo och Alexandria är sådana exempel.
Odessa förstördes av kommunistväldet – den kosmopolitiska staden kräver mångfald. Drömmen om fredlig samlevnad i Sarajevo krossades av Jugoslavienkriget.
I Alexandria har jag varit några gånger – jag sitter i styrelsen för Svenska institutet i Alexandria, en verksamhet som syftar till dialog mellan Sverige/Europa och Mellanöstern. Alexandria är en medelhavsstad där en gång franska och grekiska tävlade med arabiska. Den som läst Lawrence Durrells Alexandriakvartetten har fått sig till livs bilden av en kosmopolitisk, lätt dekadant storstad. Men frågan är vad som händer i Alexandria idag? Det muslimska brödarskapet växer sig starkare; för varje gång jag kommer till Alexandria ser jag fler kvinnor i burka. Och med fundamentalismen kommer intoleransen. ”Intolerance Wears a Veil”, skriver Daniel Willians i New York Times
Just därför framstår New York som så unik. En stad där det är lättare och tryggare att vara muslim, jude, kristen, fotbollsfan eller vad som helst än någon annan stans i världen.
New Yorks själ i många klick
John-Michael Ekeblad – New York-svensk sedan många år är it-expert, designer, journalist och fotograf – med bakgrund hos bl a IKEA, Razorfish och Tupperware. Nu har han lanserat Citysnaps, egna fotografier som fångar New Yorks själ.
http://newyorkcitysnaps.com
Nominerade till Oscarsnominering i New York
De filmer som de skandinaviska länderna valt ut för att försöka bli Oscarsnomimerade med visas i januari på Scandinavia House. Den 5 januari visas det svenska bidraget: De ofrivilliga.
http://www.scandinaviahouse.org/events_films_upcoming.html
Svenska inslag på Brooklyn Museum of Art
EN av cheferna på Brooklyn Museum of Art är svensken Patrick Amsellem, med bakgrund bl a på Rooseum I Malmö. Det är nog hans förtjänst att svenska konstnärer så ofta får en chans på museet och att bl a bl a Maria Friberg, Monika Larsen Dennis, Per Wizen och Joakim Eneroth finns i museets samlingar..
På museet finns Elizabeth A. Sackler Center for Feminist Art där man just nu visar Reflections on the Electric Mirror: New Feminist Video och där svenska Klara Lidén finns med.
http://www.brooklynmuseum.org/eascfa
Krogar i New York: Ombonat i vinterkylan
New York kan bli riktigt kallt på vintern. Så varför inte smita in på en riktigt ombonad bar.
En av de roligaste barerna i New York är på rätt nyöppnade The Jane Hotel på 113 Jane Street – strax söder om Meatpacking District. Som hotell är Jane relativt dyrt för sina små kabiner, ofta utan egen dusch och toalett. I hotellet ligger också en ny avläggare av populära Cafe Gitane (som ju ligger i Nolita).
Men häftigast är den helt överbelastade baren, fylld med krims och uppstoppade djur. Och kom ihåg att den är i huvudsak ny, konstruerad av en inredningsarkitekt för att se ut som om den kom från sekelskiftet.
http://www.thejanenyc.com
Annars kan man ta en drink vid brasan på Bowery Hotel, 335 Bowery (mellan 2 och 3 str). Och därefter äta middag (bäst att beställa bord någon vecka i förväg) på DBGB ett kvarter ner på Bowery. (299). Det är ett av inneställena just nu Bowery var för 10 år sedan svårt nedgånget knark- och alkoholistområde. Nu har det vänt.
Slutar på Svenska Institutet
Den sista april slutar jag som generaldirektör och chef för Svenska institutet i och med att mitt förordnande går ut. Det är dags att göra något annat – fortsatt inom opinionsbildning och idémarknadsföring – efter fem roliga år.
SI är en statlig myndighet som sedan 1945 arbetat med att sätta Sverige på kartan i andra länder och främja den svenska politiska agendan genom informationsinsatser.
http://www.si.se
Så här annonserar regeringen efter min efterträdare:
http://www.regeringen.se/sb/d/4515/a/697/url/http%3A%40%4062.95.69.22%40showJob.asp§id%3D2703