Hagströmer & Qvibergs kundmagasin / Augusti 2004
USA är världens största ekonomi och Sveriges största handelspartner. Dollarkursen styr flera storföretags vinst. New York-börsens stängningskurser reflekteras som regel i den svenska börsen morgonen efter.
Den amerikanska ekonomin är helt enkelt av avgörande betydelse för den svenska.
Därmed inte sagt att det amerikanska presidentvalet är särskilt viktigt för Sverige.
Med svenska glasögon tenderar man att tro att politiska beslut är avgör ett lands ekonomi. Det är naturligt i Sverige där den offentliga sektorn motsvarar 56 procent av BNP och där ca 70 procent av alla invånare får sina inkomster från offentliga kassor.
I USA är det annorlunda. Den offentliga andelen av ekonomin ligger under 40 procent. Pensionssystemet är i huvudsak privat och sjukvården är till största delen försäkringsfinansierad. De beslut som fattas i Vita huset och Kongressen är av mer begränsad betydelse för den ekonomiska framtiden – även om de inte är betydelselösa.
Det är heller inte så säkert att valkampanjen kommer att handla om ekonomin. För ett drygt halvår sedan gick valplaneringen ut på att utmanaren John Kerry skulle tala om ekonomin och undvika kriget, medan president George W Bush skulle göra kriget mot terrorismen till huvudfråga och ligga lågt om ekonomin.
Utvecklingen har givit valstrategerna fel. Ekonomin ser, åtminstone kortsiktigt, lite bättre ut, medan kriget i Irak lägger en skugga över Bushs chanser att bli återvald.
De båda kandidaterna skiljer sig en del om den ekonomiska politiken. Främst genom att Kerry inte vill fullfölja Bushs skattesänkningsprogram, med dess tyngdpunkt på att minska skatterna för dem som har det bäst. Kerry lägger också en större vikt vid att hejda det galopperande budgetunderskottet. Retoriken mot budgetunderskottet har dock inte följts av ett program på vilka utgifter som ska minskas – tvärtom.
Kerry har också föreslagit en stor sjukförsäkringsreform. Den är starkt behövlig i ett land där ca 40 miljoner människor är oförsäkrade (vilket inte innebär att de vägras sjukvård). Samtidigt blir den inget bidrag till minskade statsutgifter.
Viktigast ur svenskt perspektiv är inställningen till frihandeln. Både Kerry och Bush är i grunden frihandlare – men båda har låtit den politiska nödvändigheten råda. Bush införde handelsrestriktioner för stål för några år sedan och Kerry lovade minska frihandeln i sin primärvalskampanj i våras.
Kerry har dessutom gjort amerikansk politiks store frihandelsmotståndare John Edwards till sin vicepresidentkandidat. Edwards ville i primärvalet både gå ur NAFTA, omförhandla WTO-avtalet och använda statliga beställningar för att hindra amerikanska företag att utlokalisera sin verksamhet till låglöneländer.
De flesta politiska analytiker menar att valet kommer att avgöras i tre nyckelstater: Pennsylvania, Ohio och Michigan. Det är ”Rust Belt” där stålföretag och verkstadsföretag lagts ner och där fabrikerna står tomma. Visserligen ökar antalet jobb i just dessa stater, men de nya jobben är lågavlönade servicejobb medan arbetarna med villa och två bilar går arbetslösa.
Just i de stater som slaget står i betyder frågan om ” outsourcing” mycket. Frestelsen kommer att vara stor att kandidaterna överbjuder varandra i vem som tycker sämst om frihandel. Där tycks demokraterna villiga att gå längst.
Men vad betyder vallöften, frågar cynikern?
Svaret är: Ganska mycket. Idag finns de digitala arkiven. Varje litet valmöte filmas och vad kandidaterna lovat kan spelas upp efteråt. Olika lobbygrupper vet hur de ska finna de bindande löftena och pressa den nyvalde presidenten att hålla dem.
USA:s reella ekonomiska problem kommer att spela en liten roll i valkampanjen. USA har ett kraftigt underskott i sin handelsbalans. Det har kompenserats av att omvärlden – främst de asiatiska länderna – velat investera i amerikanska aktier och statspapper. Det har hållit dollarn uppe och inflationstendenserna nere. Det nya är dock euron som ger placerare över hela världen ett alternativ. Därmed finns hela tiden risk för att skevheten ökar och kompenseras genom att marknaden försvagar dollarna – på så sätt som skedde i våras. Svag dollar och offentliga lånebehov driver upp räntan. Går räntorna upp ytterligare minskar de skuldtyngda amerikanska hushållen sina kostnader. Risken finns att de höga fastighetspriserna visar sig vara en lågräntestimulerad bubbla.
Det är hushållens konsumtion som är viktigast när det gäller hur USA påverkar den svenska ekonomin. Slutar hushållen konsumera slår det snabbt på svenska företag.
OLLE WÄSTBERG
Sveriges generalkonsul i New York