Arbetskraftsinvandring och tillväxt
Dollarn snart under 9 kronor
25 års facit: Mindre bredd och djup i journalistiken
Antisemitisk TV-serie utan uppmärksamhet i Sverige
Vad händer med digitalTV?
Gerrymander
9/11 utvärderat
Rekordår för musikexporten
H&M i Harlem
Att marknadsföra svensk design
En gång var asbets, rökning och radioaktivitet bara bra
Svenska konstnärer i Chelsea
Svenska glaslampor på kyrkodisko
Swedish Christmas
Bra Stockholmskrog
Arbetskraftsinvandring och tillväxt
Om ett lands ekonomi växer beror det, enligt lärobok och verklighet, på om arbetskraften växer, om kapitalinvesteringarna ökar och om arbetskraften blir bättre på att använda kapitalet, d v s produktiviteten. USA:s ekonomiska framgångar har byggt på ett ständigt inflöde av ny arbetskraft, en miljon människor per år, och att nästan alla omedelbart börjar arbeta och konsumera.
Tyskland, f n Europas sjuke man, har allvarliga ekonomiska problem som bottnar i en minskande befolkning. Dessutom är den reella pensionsåldern ú liksom i Sverige ú under 60 år. Sverige har haft en stor invandring, men inte förmått att, som på 60-70-talen ha lägre arbetslöshet bland invandrare än genomsnittet. Tvärtom har de nyinvandrade under 90-talet låg sysselsättningsgrad.
För USA:s del blir det en allvarlig ekonomisk effekt av terrordåden om möjligheterna att invandra minskar. Många tecken finns på att invandringen från Mexico och Carribien nästan upphört. Människor med bakgrund i arabvärlden har mycket svårt att komma in. Också utbytet av experter och forskare hämmas. Förhoppningsvis är detta något tillfälligt. Fortfarande, trots all amerikakritik, är det till USA världens fattiga och kunskapstörstande vill flytta.
Dollarn snart under 9 kronor
För några dagar sedan var jag i Stockholm, bl a på ett seminarium där SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) hade lyckats samla nästan alla beslutsfattarna från valutakrisen och kronfallet den 19 november 1992 med Carl Bildt och Bengt Dennis i spetsen. Anne Wibble (min egen närmaste chef) saknades mest; hon avled för snart tre år sedan.
Seminariet handlade både om händelserna för tio år sedan, som är ett kvarliggande trauma som nog bör genomlysas mer, och om olika valutaregimer. Det har ju gått bra i tio år med en flytande krona, anser ganska många. Så varför då ansluta oss till EMU? Helt bortsett från att inträdet i en valutaunion och avskaffande av den nationella valutan är något helt annat än att binda sin valutakurs, menar jag att en flytande valuta medför att eventuella ekonomiskpolitiska misslyckanden, på ett sätt där orsakssambanden inte framstår klart, taxeras ut på vanliga inkomsttagare.
Med en fast valutakurs eller i och med ett EMU-inträde måste beslutsfattarna föreslå åtgärder som debatteras offentligt och föreläggs riksdagen. Just nu ser det bättre ut för den svenska ekonomin än för den amerikanska. I mitt juni-brev förutspådde jag att dollarn skulle försvagas så att det inom ett år gick 9 kr på en dollar. Det tog bara ett halvår. Med tanke på USA:s försvagade ekonomi, stora handelsunderskott och den amerikanska börsens minskande attraktivitet finns det ingen anledning att tro annat än att dollarn kommer att stabilt lägga sig under 9 kr.
25 års facit: Mindre bredd och djup i journalistiken
American Journalism Review http://www.ajr.org, som är en bra tidskrift, har just firat 25-årsjubileum och genomfört en stor enkät om journalistikens förändring sedan 1977. Två synpunkter går igen i nästan alla svar:
– KabelTV, tillgången på över hundra kanaler samt webben har skapat en uppsplittring. Det har blivit fler helt spansktalande kanaler. Större möjligheter att välja och välja bort har givit ”a move from mass communicfation to class communication”.
– 24-timmarsnyheterna gör att alla konkurrerar om senaste nytt och att det blir mindre tid för avvägningar och publiceringsbeslut. Allt kommer ut med en gång. Bägge sakerna ger mindre makt till medierna, men också mindre bredd och djup. Ännu är vi inte där i Sverige, bl a tack vare existensen av Public Service, men utvecklingen är tydlig.
Antisemitisk TV-serie utan uppmärksamhet i Sverige
Nu under Ramadan sänds i flera arabländer en populär TV-såpa om arabernas historia. Den har direkt antisemitiska inslag och baserar sig delvis på den ökända förfalskningen Sions Vises Protokoll (som handlar om en judisk världskonspiration, ritualmord mm).
Simon Wiesenthal Center och toleransgrupper över hela världen har protesterat mot serien. Den har fått mycket stor uppmärksamhet i amerikanska medier. Jag har sökt med sökmotorn Google på svenska siter och hittat massor av hänvisningar till Sions vises protokoll, mest nazistiska
webb-platser, men ingen enda som gäller den egyptiska TV-serien.
Jag har också sökt på alla de stora medierna i Sverige, utan att hitta en enda hänvisning. Jag kan naturligtvis ha missat något, men bilden är klar. Där det i USA finns tusentals träffar finns det i Sverige knappast någon. Svenska medier har inte förstått att antisemitismen lever.
Vad händer med digitalTV?
Kommer radio och TV att bli digitala? I någon mån har de blivit det; nästan all produktion sker digitalt. Digital distribution skulle innebära lägre kostnader och erbjuda fler tjänster. Men den digitala TV:n, vare sig den sker via sattelit, kabel eller marksänt nät, tycks inte komma igång. Efterfrågan är inte tillräckligt stark. Eftersom det finns en viss trängsel i etern och eftersom de flesta länder investerat så mycket i digitalTV, försöker man på olika sätt tvinga fram en övergång. Sverige har starkt subventionerat det statliga nätbolaget Teraco och SvT vill dela ut gratis digitalboxar.
I USA tvingar man TV-apparatsföretagen att bygga in digital mottagning i alla nytillverkade apparater. I flera länder vill man subventionera digitalboxar. Men det avgörande är om regeringarna kommer att våga sätt sett slutdatum för de analoga sändningarna och därmed tvinga alla att byta TV eller skaffa digitalbox. Hittills har inget land vågat sätta ett sådant stoppdatum. Det är inte konstigt. De flesta hushåll har idag mer än en TV (och massor av radioapparater). Att i ett slag göra dem obrukbara är ett vågspel.
Jag var med och gjorde upp om införande av digital radio och TV 1996. Det var ett riktigt beslut. Det som därefter hänt är att staten inte väntat på marknad och efterfrågan, utan plöjt ner alldeles för mycket pengar i systemet. Sannolikt kommer det att dröja till nästa högkonjunktur med stark vilja att konsumera prylar innan vi får genomslag för digitalTV.
Gerrymander
Garymander är ett ord som gjort den Massachussetts-guvenören vid namn Elbridge Gerrry berömd i den statsvetenskapliga litteraturen. Gerry verkade för 200 år sedan. Gerrymander går ut på att konstruera valkretsar för att nå ett visst resultat och har av naturliga skäl länge haft dåligt rykte. I all stillsamhet har dock USA gått igenom en betydande justering av valkretsarna där de dominerande partierna, oftast i samförstånd, ritat om valkretsarna så att allt fler mandat till representanthuset blivit säkra, d v s att de ligger i områden där folk antingen alltid röstar republikanskt eller alltid demokratiskt.
Detta håller på att få stora effekter på amerikansk politik. Partiernas linjer bestäms i hög grad av medlemmarna i representanthuset. De står till omval vartannat år och brukar därför vara mycket känsliga för folkopinionen. Nu sitter allt fler säkert. Det gör att det vanliga politiska trycker att gå mot mitten för att nå marginalväljare minskar. Därmed blir det lättare för mer fundamentalistiska krafter: den kristna högern hos republikanerna och vänstern hos demokraterna att dominera.
9/11 utvärderat
Hur de svenska myndigheterna skötte information och ledningsfrågor kring terrorattacken den 11 september har nu utvärderats av Styrelsen för psykologiskt försvar. Utrikesdepartementet och generalkonsulatet klarade enligt utvärderingen situationen väl.
http://www.psycdef.se/nyheter/23.asp?visa=50
Rekordår för musikexporten
Sverige exporterade förra året musik för 4,8 miljarder kr, visar en ny rapport från ExportMusic Sweden. Det gör att Sverige i absoluta tal är tredje största musikexportör i världen (efter USA och Storbritannien).
I andel av BNP är Sverige störst. Det kanske stämmer som musikadvokaten William Fitzgeral sa på det musikexportseminarium som generalkonsulatet i New York och Billboard Magazine ordnade för en knapp månad sedan:
– Sverige har ersatt New Orleans, Liverpool och Los Angeles som ”the hothouse” för modern musikproduktion.
H&M i Harlem
Svenska H&M expanderar i USA. För inte så länge sedan öppnade de sin tjugonde butik. Denna gång i kärnan av ©?det nya Harlem©?, hörnet Lenox Avenue/125:e gatan. H&M har sin paradbutik på Fifth Avenue. Den som promenerar i New York en lördag ser gott om folk med H&M-kassar. Paola Hjelt, duktig, ung svensk journalist som ingår i Fortunes redaktion skrev nyligen om H&M i USA:
http://www.fortune.com/indexw.jhtml?channel=artcol.jhtml&doc_id=210130
Att marknadsföra svensk design
Sydsvenska Dagbladet gjorde nyligen en stor intervju med Inger Claesson Wästberg om marknadsföringen av svensk design i USA och hur det gått att använda det svenska residenset som ett verktyg att främja designföretag. Läs artikeln under Om Inger Claesson Wästberg på
En gång var asbets, rökning och radioaktivitet bara bra
Flera företag som producerat hälsofarliga produkter har blivit stämda på miljarder dollar. Det gäller bl a Philip Morris och ABB (som köpt ett amerikanskt företag som gjort asbets.) Saker förändras. Jag bläddrade just i en bok om världsutställningen i New York 1939. En av paviljongerna inom ”mat-delen” av utställningen ägnas Lucky Strike, cigarettmärket. En annanbyggnad hette ”The Magic Mineral ú the Wonders of Asbetos”.
En gång stod det ”Innehåller radioaktivitet” på Ramlösaflaskorna. Det ansågs vara ett extra plus.
Svenska konstnärer i Chelsea
Man kan räkna med att hitta svenska konstnärer på New Yorks gallerier. Just nu visas Magnus Wallins filminstallation Physical Paradise på James Cohan Gallery och tavlor av Clay Ketter finns på Sonnabend. Båda i Chelsea.
Svenska glaslampor på kyrkodisko
En av de duktiga svenska konstnärerna i New York är Ragna Berlin. Hon har stor bredd: Arkitekt, skulptör, målare och nu glaskonstnär.
Ragna Berlin har gjort en serie vackra blåsta taklampor. (Vi har själva köpt en av dem.) Lamporna har blåsts av svensken Reino Björk på konstnärskollektivet Urban Glas i Brooklyn. Nu har en av New Yorks kändaste nattklubbar, köpt fyra av Ragna Berlins lampor. Det är The Estate, som för ut hette Limelight, och ligger i en kyrka på Sixth Avenue/20:e gatan. Klubben har renoverats för 80 miljoner svenska kronor.
Ragna Berlins lampor finns också i butiken Totem i New York, 83 Grand Street, där f ö åtskilliga svenska designers finns representerade.
Swedish Christmas Swedish
Christmas heter en vacker och trevlig bok om svenska jultraditioner och med massor av recept. Den är skriven och fotograferad av två svenska New-York-bor, konstnären Peter Åström och journalisten Catarina Åström Lundgren.
Ibland fungerar inte svenska recept i USA, eftersom man översatt måtten men inte tagit hänsyn till att t ex amerikanskt mjöl är annorlunda en svenskt. Swedish Christmas är helt USA anpassad. En julklapp till amerikanska vänner. Kan beställas på http://www.swedish-christmas.com
Bra Stockholmskrog
Jag brukar ju rekommendera bra krogar i New York. För tidigare tips, se http://www.wastberg.nu. Fast nu har jag varit några dagar i Stockholm. Jag var bl a på en av de senaste stjärnorna, Den gamle och havet på Nybrogatan 54. Underbar restaurang med sex-sju bord, bra service och fantastiska skaldjursrätter.