I boken Stockholm International?
April 2002
När New York firade nyår, 2002 års inträde, samlades närmare en miljon människor på Times Square. Folk från hela världen kom dit för att visa att de stod bakom New York. Visserligen kom bara hälften så många som vid
tusenårsskiftet, men uppslutningen och trängseln var fantastisk. Allt gick lugnt till. Massor av poliser bidrog. Samt som alltid vid fest i New York låg det drivor av konfetti och papper på marken. Kl fem på morgonen var allt bortstädat och snyggt.
Nyåret i New York sammanfattar de två viktiga lärdomarna för Stockholm: En stad kan växa i styrka av mångfalden och mängden av människor. Men mångfalden och mängden blir bara en fördel om den kombineras med ordning
och trygghet.Rubrik: Världens huvudstad New York är inte USA:s huvudstad. Men newyorkarna älskar att kalla sin stad
huvudstad. ”Capital of Content” kallde borgmästare Giuliani sin stad under IT-yran; det var i New York innehållet i de nya medierna producerades.
”Världens nöjeshuvudstad”.
När påven besökte New York och talade i St Patrics Cathedral slirade han på orden och uttryckte sin glädje att vara i USA:s huvudstad, men fann sig snabbt och sa att han menade ”The Capital of the World”.
Det ligger mycket i felsägningen. Det finns ingen annan stad som i så hög grad är ”andra stad” för kosmopolitiska ungdomar i världens storstäder. New York har blivit en kreativ mötesplats som ingen annan stad.
Hur kommer det sig att New York fått den ställningen? Och vad kan vi lära oss för Stockholm?
Det enkla svaret när det gäller New Yorks betydelse är att den är den i särklass största staden i världens största ekonomi.
Men det är inte hela förklaringen. Jag vill peka på åtminstone fyra faktorer till, som gör att New York inte bara har en speciell ställning, utan att New York under 1990-talet kom att växa i betydelse. Man ska komma ihåg att staden 1975 stod inför konkurs, soporna stank på gatorna och broarna höll på att rasa samman.
Det är samtidigt fyra lärdomar för Stockholm
Rubrik: Lärdom 1: Mångfald ger kreativitet
I New York finns 184 olika etniska grupper och de lever i huvudsak i fred med varandra. Newyorkarna blir sällan ovänner om den ene guden är bättre än den andra. Intoleransen är nog större mot dem som håller på fel fotbollslag. Stadens mångfald blev tydligt vid terrorattacken där människor av mer än 30 nationaliteter dödades.
New Yorks mångfald skapar ett kreativt kaos, kanske i Schumpeters anda. New York är först och främst kommers. Där Washington andas politik, andas New York pengar. Det finns en historisk förklaring. 1624 bestämde holländarna de lokala lagarna. New Amsterdam grundades av anställda från Holländska Västindiska kompaniet. De kom från många håll i världen. När den förste ledaren i New York, Peter Stuyvesant, försökte hindra judar och kväkare att utöva sin
religion i staden fick han snabbt slå till reträtt. Stockholm har ännu mycket att lära när det gäller att göra den etniska
blandningen till en fördel. Inger Claesson Wästberg och jag har på det svenska residenset i New York startat ett nätverk för ”Young Swedish Entrepreneurs in New York”. Ca 200 unga svenskar som slagit sig fram själva i New York finns med. Det intressanta är att drygt hälften är kvinnor och påtagligt många är barn till invandrare till Sverige. I USA upplever de att
de bedöms mer efter vad de gör än vilka de är.
Den amerikanska arbetsmarknaden är ofta brutal, men den frågar sällan efter kön eller hudfärg, bara efter resultat. Det gör det lättare för kvinnor att nå höga poster i näringslivet, det minskar risken för att personer med ”konstiga namn” diskrimineras. Det är bra för Sverige att ungdomart reser ut och lär sig nytt, får nya erfarenheter. Men när nya kreativa människor inte tycker att de kommer till sin rätt i Stockholm bör vi tänka efter.
Rubrik: Lärdom 2: Utnyttja den nya ekonomins kluster!
1792 startades börsen och finansindustrin har sedan dess varit en huvudnäring. Men Wall Street har slagit följe med Madison Avenue och Silicon Alley. New York har mindre än tre procent av arbetsstyrkan i USA, men 37 procent av finansindustrin, 20 procent av annonsverksamheten och 18 procent av förlagsverksamheten. Stockholm är i Sverige än mer dominerande på dessa områden.
Under det lyckliga 1990-talet var tillväxten av anställda inom filmindustrin (främst kommersiell film, reklamfilm) 120 procent och inom finansmarknaden 42 procent. Hela tjänstesektorn, inte minst turistindustrin, växte snabbt. I staden finns 37.000 advokater och lika många restauranger.
Nationalekonomerna talar idag om ”kluster”. Hur Detroit blivit ett kluster för bilindustrin, Hollywood för filmen och London för finansmarknaden. Det är sant också för New York. Finansmarknad, annonser, teatrar ? New York har
ett stort antal kluster. Det här är en näringslivsstruktur som passar för den nya ekonomin och som kräver en ständig vilja till anpassning. Här låg nyckeln till 1990-talets framgång. Samtidigt drabbas New York hårdare än andra städer när ekonomin faller.
Stockholm måste acceptera och uppmuntra att det byggs upp områden där människor med samma intressen och yrkesinriktning träffas och umgås. Kista är ett lysande exempel. Reklamens gyllene triangel kring Stureplan likaså.
Men vi saknar ännu ett riktigt biotechcenter. Medieverksamheten låg en gång samlad i Klara och där skapades det moderna Mediesverige. Dags igen?
Rubrik: Lärdom 3:Utan trygghet ingen tillväxt.
New York blev under andra halvan av 1990-talet USA:s tryggaste storstad. Brottsligheten har fallit med två tredjedelar under 90-talet och ligger i absoluta tal på 1930-talsnivå. Den goda ekonomin och den låga arbetslösheten hjälpte till för att göra kampen mot brottsligheten framgångsrik. Fri abortlagstiftning, d v s färre oönskade barn, och ett slut på crack-vågen bidrog. Liksom en polistäthet sex gånger större än den i Sverige. Borgmästare Giulliani introducerade en politik mot ”life quality crimes”. De som plankade in på tunnelbanan, trippelparkerade, tiggde aggressivt eller drack öl på gatan bidrog till att
göra staden oattraktiv och otrivsam. Alltså slog man ner också på småbrott, med tanken att små överträdelser leder till stora. Vad orsaken än var har New York blivit USA:s tryggaste storstad. Staden kom in i en god cirkel:
Det är tryggt på gatorna, så fler vågar sig ut vid alla tider på dygnet. Och med fler på gatorna blir de tryggare. Tryggheten på gatorna har gjort New York attraktivt för affärer och för turister. Det är en viktig del av stadens framgång. Tidigare slumområden blir attraktiva för boende och restauranger när knarkhandel försvinner. Vad man insett i New York är att det inte enbart handlar om att reducera de grova brotten. Tryggheten handlar om att medborgarna inte ska känna sig osäkra och obehagliga till mods. Därför har man slagit ner på ”livskvalitetsbrotT” ? att sova på gatorna, att tigga, att antasta
främlingar, att blockera trafiken med dubbelparkering.
Många av störningarna har social bakgrund. Med det är inget skäl att låta dem fortsätta. Själv känner jag mig tryggare på tunnelbanan på natten i New York än i Stockholm, tryggare på gatorna i city i New York än i Stockholm. Det är ett dystert konsterande.
Rubrik: Lärdom 4: Stimulera nätverken!
Själv trodde jag när jag kom till New York att kontakter och personliga bekantskaper skulle betyda mindre i New York än i det lilla Stockholm. I själva verket är det tvärtom. Stadens storlek gör att man måste ha kontakter för allt: En bra läkare, en plats på Operan, affärer.
Formella och informella nätverk dominerar staden. Själva har vi på det svenska generalkonsulatet startat tre ganska formella nätverka: Unga entreprenörer, IT-företagare och Wall Street. Det första av dem bara för svenskar. De två andra mest för amerikaner. På IT-området försöker vi dessutom dra nytta av alla de nätverk som finns. Varje dag hålls åtminstone ett seminarium eller en nätverksträff kring Silicon Alley ? det lite vaga begrepp som betecknar New Yorks IT-värld. Vi ger sedan ett halvår ut ett newsletter på nätet varannan vecka. Det listar alla stadens IT-evenemang, ca 20-25 stycket. För att få det får man skriva in sig på vår web-sida. Vad vi gör är alltså att erbjuda New Yorks IT-företagare en översikt, ett verktyg. Vi får därigenom dels en lysande namnlista, dels en chans att komma ut med våra egna events och någon gång
en upplysning om Sverige.
En hel del av New Yorks informella nätverk är slutna klubbar, ofta med tillträde endast för de mycket rika. Andra är öppna och ständigt skiftande. Det intressanta är själva möjligheten att genom nätverk få kontakter och utvecklas. Nätverk kan inte kommenderas fram. Men de ger chanser till utveckling och underlättar tillvaron. Också utlänningar som kommer till Stockholm skulle dra nytta av att kunna introduceras i nätverk.
***
Låg kriminalitet, fungerande marknader och lagar, tolerans mot människor som tänker eller uppträder annorlunda bidrog till att göra New York till en magnet för människor från hela världen. Färre flyttade till New York från andra delar av USA än från andra delar av världen. Ungefär hälften av invånarna är invandrare.
Teatrar, nöjesliv, restauranger och stadens vibrationer har gjort den till en turistattraktion som få. Den låga brottsligheten och mångfalden har illustrerat en trygghet. Trygghet för affärer och för individer. Detta är en trygghet som skakats av terrordåden den 11 september 2001. Hur utvecklingen blir vet få.
Varje stad är öppen för terrorism. Mot självmordsbombare finns inget skydd. Det är lätt att föreställa sig de hemskaste dåd mot en storstad som New York och svårt att föreställa sig hur staden skulle kunna skydda sig utan att förstöra sin egen framtid. Ingen stor stad kan avskärma sig från omvärlden. Inte Tel Aviv, inte London, inte Madrid. Alla internationella städer kommer att titta på sin trygghet mot attentat. Det kommer att medföra kostnade. Mitchell L Moss, chef för Taub Urban Research Center på New York University säger: ”It’s going to be more difficult, more costly, and more time-consuming to do business here.”
Innebörden är att transaktionskostnaderna ökar; varje timmes fördröjning på flygplatsen, varje dag varorna ligger i hamnen innebär en kostnad som minskar världshandeln, vilket i sin tur minskar ekonomisk tillväxt och skapar fattigdom. Men också denna trygghet är en förutsättning för kreativitet och attraktionskraft. Stockholm har varit ganska förskonat från terrorism. Kan vi visa att vi tar hoten på allvar, men ändå är skyddade blir det ett ytterligare argument.
Olle Wästberg