Nyhetsbrev 17 JUNI 2010

Vacklar euron?

USA går bra nu. Men på sikt?


Är börsen ett kasino? Nej, men derivatmarknaden!


Keynes är verkligen död


Kina, diktaturen och innovationerna


Jan Mårtensson om nedläggningen i New York


Josef Frank – Furusundsgatan och New York


Gino stänger, newyork-epok i graven


Svenskt i New York


Sommarläsning


Nu blir det varmt – pröva taken!


Krogar med närodlat


Teater i parkerna


Svensk midsommar i New York


Nästa nyhetsbrev

Vacklar euron?


Eurokursen är svag. En rad euroländer klarar inte balanskraven och Greklandskrisen har fått åtskilliga kommentatorer att förutspå eurons fall, att eurons historia är över.
 
Jag tror det är ungefär lika sannolikt som att Kaliforniens ekonomiska katastrof skulle göra att delstaten inte fick ”vara med i dollarn”.  
 
Att Euron är en problematisk valuta har sagts från början. Länderna som ingår har olika förutsättningar att parera ”asymmetriska chocker”, d v s stora utifrån kommande problem som drabbar ett land. Ett gemensamt valutaområde kräver både penning- och finanspolitik, och euroområdet har bara penningpolitik, d v s endast en riksbank och inget finansdepartement.
 
Men euron är främst ett politiskt projekt, ett nödvändigt steg mot Europas Förenta Stater. Om det bara handlade om ekonomi finns det fördelar med euron, men också nackdelar. Jag menar att fördelarna uppväger, men det är ganska jämt. De politiska fördelarna med att vara med i eurokretsen är däremot huvudskälet för att vara med.
 
Det som kommer att vara EU:s stora debattfråga under det kommande årtiondet handlar med all säkerhet inte om revisionsorgan för att hålla koll på medlemsstaterna, utan om hur EU ska få en gemensam finanspolitik, hur man i hela eurozonen ska kunna strama åt eller stimulera ekonomin. Det är en given följd av den gemensamma valutan – och det visste man redan när valutan infördes 2002. Förre ordföranden i EU-kommissionen, Romano Prodi, skrev i Financial Times nyligen att krisen i Grekland är en chans för EU. Den ”innebär en möjlighet för oss att ta ett steg mot en ekonomisk politik som inte skulle varit möjligt när euron infördes”. Cyniskt, men han har rätt. Ska Europa kunna blir en fungerande gemensam ekonomi krävs också överstatliga beslut om den ekonomiska politiken.

USA går bra nu. Men på sikt?


USA går bra. De flesta kurvor pekar uppåt. Samtidigt har en rad obalanser snarast förvärrats. Och eftersom dollarn står så stark minskar möjligheten för USA att exportera sig ut ur problemen.
 
På sikt måste USA – och amerikanerna – öka sitt sparande. Men går det för fort hotas tillväxten i världsekonomin. Min tro är att amerikanernas framtidstro och villighet att anpassa sig efter nya förhållanden kommer att slå igenom i långsiktig ekonomisk tillväxt. Det finns mycket lite som under det närmaste decenniet hotar USA:s ställning som världens ledande ekonomi.
 
Idag finns ingen inflationsrisk. Varken i Sverige eller USA. Men i USA kan på sikt de stora lånen tvinga fram höga räntor och inflation.

Är börsen ett kasino? Nej, men derivatmarknaden!


Det talas ibland föraktfullt om börsen som ett kasino. Vore det så bör seriösa personer hålla sig borta. Kasinospel brukar sluta illa.
 
Men normal börsverksamhet sätter pris på pengar och företag.  Börskurserna ger en indikation på vad företaget är värt och gör det möjligt för företaget att dra in nya pengar för nya investeringar.
 
Det finns alltså en koppling mellan aktievärdet och det underliggande företagsvärdet. Det är mer än man kan säga om stora delar av derivatmarknaden. Senast fick världens börser några timmar av spatt när Tyskland förbjudit ”naken blankning”. Vad är naken blankning? Blankning innebär normalt att man säljer aktier http://sv.wikipedia.org/wiki/Aktie  som man inte äger. Man lånar alltså aktier och säljer dem på marknaden http://sv.wikipedia.org/wiki/Marknad . Senare köper man tillbaka dem, förhoppningsvis till ett lägre pris och lämnar tillbaka dem till långivarna. Naken blankning innebär att man varken äger eller har lånat aktierna. Man säljer aktier som man inte har och pressar ner kurserna. Om ni inte begriper det – låt bli derivatmarknaden!
 
Hela den marknad som handlar om att sälja finansiella instrument som man inte äger – ofta med stor belåning – bidrar till att skapa kraftig finansiell turbulens. Derivaten innebär att man ställer ut löften på framtiden och marknaden är svår att överblicka. När en skicklig finansman som Mats Qviberg erkänner att han inte riktigt begripit den egna bankens tradingverksamhet säger det något.
 
New York Times inflytelserika finanskommentator Gretchen Morgenson kräver i en uppmärksammad krönika starkare reglering av derivatmarknaden.
http://www.nytimes.com/2010/05/30/business/30gret.html?scp=5&sq=morgenson&st=cse
 
Sådana krav leder ofta till motstånd, där man pekar på att det rör sig om privata kontrakt som inte lagstiftarna bör lägga sig i. Men när ”privata kontrakt” leder till världsomspännande ekonomiska kriser är det inte orimligt att det sätts ramar för verksamheten och att insynen ökar. Idag är derivatmarknaden i stort sett hemlig, medan själva aktiemarknaden omgärdas av olika sorts regler om insyn, uppflaggning etc. Just genomlysningen och offentligheten tillhör det som gör att marknadsekonomier fungerar så bra. Det behövs trafikreglering också vad gäller börser.

Keynes är verkligen död


John Maynard Keynes (och samtidigt Bertil Ohlin och andra i Stockholmsskolan) lanserade för 75 år sedan tanken på att stater ska kunna parera konjunktursskiften genom en aktiv finanspolitik. Det är en politik som fått nytt uppsving i de senaste finanskriserna. Obamas stora stimulans tycks fungera.
 
Jag tillhör de skeptiska. När Keynes och Stockholmsskolan kom med sina teorier hade de utvecklade ekonomierna mindre än 15 procent av sin ekonomi i den offentliga sektorns regi. Måttliga ekonomiska stimulanser i dåliga tider och skatteökningar i sämre fungerade. När nu den offentliga andelen av ekonomin i Sverige ligger på 50 procent är stimulansvapnet långt mer trubbigt.
 
Dessutom fungerade demokratin för 75 år sedan sämre i den bemärkelsen att människor hade svårare att följa vad som hände i makroekonomin samtidigt som politikerna var mindre beroende av den omedelbara folkopinionen. Regeringar klarar att stimulera i dåliga tider, men att strama åt i goda är långt svårare. Det är svårt att i en opinionskänslig och ganska upplyst demokrati bedriva konjunkturpolitik. Och den internationella finansmarknaden slår tillbaka med räntehöjningar när stater börjar låna för mycket.  När stater stimulerar står det en hord av bankekonomer i TV-rutan och talar om att det kommer surt efter – och då väljer många att spara. Därför fungerar Keynes recept dåligt idag.
 
Om detta har en av världen ledande ekonomer., columbiaprofessorn Jeffrey Sachs skrivit en intressant artikel
http://www.ft.com/cms/s/0/e7909286-726b-11df-9f82-00144feabdc0.html
 

Kina, diktaturen och innovationerna


I förra nyhetsbrevet skrev jag om att diktatur är ett utvecklingshinder. Bristen på fri debatt hindrar innovationer och nytänkande. Något som också gäller Kina.
http://www.wastberg.se/viewnl.php?nid=277#section2
 
Kring detta har jag något lagt ut texten på debattsiten Newsmill:
http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/30/markligt-tyst-om-svenska-bolags-fjask-for-diktaturen-i-kina
 
Dessutom har Ola Wong skrivit en utmärkt krönika i Svenska Dagbadet på samma tema. ”Ett ständigt ifrågasättande av auktoriteter är en förklaring till varför Einstein kunde revolutionera vetenskapen”.—”Einstein skulle inte ha kommit långt i den kinesiska skolan. Kinesisk utbildning innebär korvstoppning.”— ”Och om Einstein mot all förmodan skulle fått en kinesisk forskartjänst skulle hans politiska aktivism snabbt gjort honom omöjlig.”

Jan Mårtensson om nedläggningen i New York


Jan Mårtensson, deckarförfattare och ambassadör, kommenterar i sin senaste Homandeckare regeringens beslut att lägga ner generalkonsulatet i New York, den utsända svenska representationen i världsstaden.  En tillrest chef från ett svenskt exportföretag befinner sig i Havanna och är på middag på den svenska ambassaden. Han frågar förvånat en UD-anställd: ”Ni som är på UD, hur kommer det sig att ni har lagt ner generalkonsulatet i New York.—Att stänga vårt viktigaste skyltfönster och kontaktytor i världen är ofattbart, åtminstone för en vanlig skattebetalare som lever på att utlänningarna köper svenska varor.”
 
Det är en fråga många UD-anställda varit svarslösa inför.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9146220739
 
Socialdemokraterna har lovat att deras första utrikespolitiska åtgärd om de återkommer i regeringsställning blir att öppna generalkonsulatet i New York. Det är bra. Men i den rödgröna budgetmotionen föreslår man ytterligare nedskärningar i regeringskansliet. Det är lite fegt – Sverige har en internationellt sett mycket liten central statsförvaltning, inklusive utrikesrepresentation. Vägen måste gå via större utländsk närvaro.

Josef Frank – Furusundsgatan och New York


I mitten av maj invigdes Josef Franks plats i hörnet av Furusundsgatan och Rindögatan. Frank var en av Sveriges stora designer. Han knöt ihop modernistisk arkitektur med en personlig och långt mindre minimalistisk inredning.

Mindre känt är Josef Franks koppling till New York. Han kom till Sverige som flykting undan antisemitismen i Österrike. När Hitler ockuperade Norge och Danmark valde han att flytta till New York och undervisade på The New School. Det var samtidigt en av Franks mest produktiva perioder då ett 50-tal av hans textilmönster kom till. 1946 flyttade han tillbaka.

I sommar är det 125 år sedan Frank föddes. Därför har Svenskt Tenn på Strandvägen en särskild utställning om honom i sommar.

Gino stänger, newyork-epok i graven


En av våra favoritrestauranger- som jag flera gånger nämnt i nyhetsbrevet – i New York är Gino på Lexington Avenue. Den är känd för sina zebror på vinröd botten på väggarna. (Den som vill se samma mönster kan gå till restaurangen Il Tempo på Högbergsgatan i Stockholm.) Men främst var den en restaurang med uråldriga kypare, ytterst blandad publik och rejäl italiensk traditionell mat.
 
Nu har den stängt efter 65 år – tyvärr. En smula New York-historia försvinner.
http://www.newyorker.com/talk/2010/05/31/100531ta_talk_talese

Svenskt i New York


– Lovisa Ringborg, framgångsrik fotokonstnär, har fått Hasselblad Centers Victorsstipendium. Det innebär att hon ska tillbringa hösten på Location One i SoHo.
http://www.hasselbladfoundation.org/the-victor-fellowships/
http://www.location1.org/
 
– Svenska institutets utställning om svenskt, ekologiskt mode, Eco Chic, fick fina recensioner. Bl a i New York Times:
http://www.nytimes.com/2010/05/06/fashion/06ROW-1.html
http://www.scandinaviahouse.org/events_exhibitions_current.html
 
– Lördag 19 juni uppträder svenske musikern Adam Tensa på Hudson Terrace, 621 W 46th Street, kl 22.00 – 04.00.
mailto:rsvpny@maniaevents.com

– Den svenske lyriske jazzvokalisten Anders Holst är tillbaka och spelar – ”An Intimate Evening with Anders Holst” på Feinstein’s at Loews Regency den 30 juni kl 20.30, 540 Park Avenue.
http://www.ticketweb.com/t3/sale/SaleEventDetail?dispatch=loadSelectionData&eventId=2120085

Nu blir det varmt – pröva taken!


Nu blir det varmt i New York. Men de ljumma kvällarna är fantastiska. New York har sina filmvisningar på tak.  Smala filmer som inte visas annars kan man nu sitta i skymningen och se på ställen där det normalt inte visas film och med New Yorks skyline i bakgrunden.
http://www.rooftopfilms.com/
 
Eller varför inte ta en drink på en en roof-top-bar som Presslounge på Ink48 Hotel, 653 Eleventh Ave/48th Str – med utsikt över Hudson-floden. Eller på The Glass Bar på Hotel Indigo i Chelsea, 127 West 28th Street. Eller vid The Rooftop Pol på nya Gansevoort Park Avenue Hotel, 18 Ninth Avenue (at 13th Street, alldeles vid nya parken The  Highline).

Krogar med närodlat


Det ekologiska tänket går över världen. Så också i New Yorks krogvärld. Två av de trevligaste nykomlingarna har just en ekologisk profil och redogör var ingredienserna kommer ifrån, mestadels små odlare upstate New York.
 
Vi har varit på 10 Downing och Colicchio & Sons.
 
10 Downing ligger i hörnet av Sixth Avenue och Downing Street, i Greenwich Village.
http://10downingnyc.com
 
Colicchio & Sons finns i Chelsea, 85 Tenth Avenue.
http://www.colicchioandsons.com/

Teater i parkerna


Ett av Stockholms bästa kulturinslag är sommarsäsongens parkteater.  Den som är i stan bör inte missa Parkteatern, som med Linda Zachrison som konstnärlig ledare har fått en förnyad repertoar – revy, hiphop, balett, teater:
http://www.stadsteatern.stockholm.se/index.asp?parkteatern/&main
 
Också New York är parkteatrarnas stad.  I alla New Yorks parker pågår hela sommaren musik och teater.
http://www.summerstage.org
 
Intressantast är som vanligt Shakespeare in the Park i Central Park där människor ser gratisteater och äter ur sina picknickkorgar.
http://www.shakespeareinthepark.org/
 

Sommarläsning


I den strida strömmen av romaner som handlar om New York har jag försommarläst två: Bestsellerförfattaren Dominick Dunne har skrivit Too Much Money – titeln säger det mesta. En roman som utspelar sig på Fifth Avenue, Park Avenue och i The Hamptons. Snabbläst och kul.
 
Edward Rutherford har skrivit en rad romaner med städer som huvudpersoner. Här har han skapat en roman om New York – New York. The Novel – där han följer personer och familjer från New Amsterdam 1664 till finanskrisen 2009. Egentligen en rad noveller. Men förvånansvärt medryckande.

Svensk midsommar i New York


Det svenska honorära generalkonsulatet i New York – med David Dangoor i spetsen – fullföljer den nu 12-åriga traditionen med svenskt midsommarfirande i Robert F. Wagner Park, Battery Park City. Det brukar vara en fantastisk upplevelse med Midsommarstången med Frihetsgudinnan i bakgrunden.
http://www.swedishmidsummerparty.com/

Nästa nyhetsbrev


Nästa nyhetsbrev kommer, om inget oförutsett inträffar, i augusti.
 
T R E V L I G    S O M M A R !