Nyhetsbrev 25 OKTOBER 2009

Dollarn försvagas – men står stark

Obamas fredspris


Vad händer om/när Lettland devalverar?


Bara 1,1 procent svenskar i världen


Kanske har det vänt i New York


New York: 20 års kontinuerlig brottsminskning


Mode och kulturell identitet


Unik medieforskning hotas


Studenter kan bli ambassadörer


Nytänkande keramiker


Den uppkopplade staden


Svenskt i New York


Några New-York-krogar

Dollarn försvagas – men står stark


Det är populärt just nu att säga att ”dollarns era är över”.  Det behövs alltid någon form av världsvaluta; det brukar kallas reservvaluta. De har varit olika genom historien – holländska gulden, brittiska pund och sedan andra världskriget dollarn. Det svårt skuldsatta Storbritannien förlorade sitt ekonomiska försteg 1945 – håller samma sak att ske med USA?

Visst är USA:s ekonomi försvagad och utlandsskulden är jättelik. Men det finns f n inget alternativ till dollarn.  Av världens valutareserver ligger 62,7 procent i dollar. Visserligen en minskning med nio procent på tio år – men samtidigt har de totala valutareserverna vuxit sig tre gånger så stora.

Den kinesiska valutan är inget alternativ : den har ett administrativt bestämt värde som regimen hävdar och erbjuder inte tillräcklig likviditet. Euron grundar sig i offentliga finanser som är föga hållbara. Det handlar om slapp finanspolitik (Sverige klarar sig bäst) och dålig demografi.
http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/publication15998_en.pdf

Att dollarn sjunker nu är inte konstigt. Det intressanta är att den var så stark när den amerikanska ekonomin var som allra värst ute. Nu tycks det som att skuldsättningen i USA minskar något. Dagens industris alltid intressante Gunnar Örn skriver om detta:
http://di.se/PDFTidning/2009/10/22/public/pages/00037/articles/di-20091022-00037002.html

Dollarn kommer säkert att fortsätta försvagas i takt med att världsekonomins totala kris lättar.  Nobelpristagaren Paul Krugman skriver om varför Kina – i varje fall inte under överskådlig tid – inte kommer att ta över ekonomins ledartröja och varför dollarförsvagningen kan komma att hjälpa USA ur krisen (lånen blir billigare att betala igen och USA kan exportera mer):
http://www.nytimes.com/2009/10/23/opinion/23krugman.html?_r=1&ref=opinion
 
USA är för övrigt Sveriges femte största exportmarknad (efter Norge , Tyskland , Danmark  och Storbritannien).
 

Obamas fredspris


Att Barack Obama fick fredspriset var förvånande och kanske inte så klokt. Vi har ju på intet sätt facit. Obama själv tycks ha uppfattat det som besvärande.

Samtidigt verkar det på kritikerna av priset som om Obama – som bara suttit i tio månader – inte uträttat något alls utrikespolitiskt. Det är alldeles fel. Obama har på kort tid förändrat det internationella samtalsklimatet genom att just samtala.

Obamas eftertänksamma sätt att bedriva politik är intellektuellt tilltalande, men betraktas – som nu kring Afghanistan – som en svaghet av dem som vill skjuta från höften.

Han är, som Martin Gelin påpekat, den förste amerikanske president som verkligen är världsmedborgare – som vuxit upp i ett annat land, har en icke-amerikan som far och som är öppen mot andra kulturer och vanor.

Obama har sett till att USA stödjer – i stället för att motarbeta – FN:s millenniemål. Utan att minska USA:s säkerhet har han dragit tillbaka Bush-planen på raketbatterier i Polen och Tjeckien. Därmed har spänningen mot Ryssland minskat.

Det är helt klart att Obama mycket snabbt lyckats ändra bilden av USA i världen. Svenska institutet är med i ett undersökningsprojekt där anseendet och varumärket för 50 länder regelbundet mäts.  (Sverige ligger på en stabil 10:e plats, inte dåligt för ett så litet land) På ett år gick USA från plats sju till plats ett.  En klar obamaeffekt.
http://tinyurl.com/ygvb98c
 

Vad händer om/när Lettland devalverar?


I maj skrev jag i nyhetsbrevet om att det mest sannolika är att Lettland kommer att devalvera, eller snarast låta sin valuta flyta.
http://www.wastberg.se/viewnl.php?nid=260#section4

Lettiska politiker har varit mycket uthålliga och det ligger i Sveriges intresse att letterna behåller sin valuta knuten i Euron. Men ligger det i letternas?

Det som nu sker i Lettland är att BNP väntas sjunka med närmast ofattbara 18 procent. Utbildad arbetskraft flyr landet. Sjukhus och andra sociala inrättningar stängs. Dessutom fungerar de skatteökningar som ska bidra till att staga upp statsfinanserna dåligt, eftersom de tränger ut den vita ekonomin.

Sverige har självt i historien gång på gång löst ekonomiska problem genom devalveringar – och vår starka tillväxt under 1950- och 60-talen byggde till stor del på att vi kom in i dåtidens valutasystem och ut ur Korea-inflationen med undervärderad valuta. Självfallet innebär en flytande lettisk valuta andra omfördelningsproblem och en risk för inflation. Uthålligheten har varit stor, men min tro är att de lettiska politikerna inte i längden klarar den svältkur man är satt på.
Frågan är om ett fall för den lettiska laten får dominoeffekter: Litauen, Estland, Ukraina och kanske t o m i ett scenario att Danmark släpper sin knytning till Euron.
 

Bara 1,1 procent svenskar i världen


Sverige har nackdelen att 98,9 procent av världens befolkning inte bor här. Det gör att Sverige måste vända sig utåt, förstå vad globaliseringen innebär. Regeringens Globaliseringsråd lade strax innan sommaren sin rapport med en rad förslag.
http://www.regeringen.se/sb/d/11355/a/126857

Intresset för rapporten har varit betydande från andra länder, t ex Holland och Finland.
Sedan har det tagit tid för regeringen att sända ut förslaget på remiss och med en ganska kort remisstid. Det är synd, eftersom vi – inte minst inför valet – borde få igång en diskussion om vad som krävs av Sverige när vi nu rör oss ut ur den akuta finanskrisen. Om detta skrev så gott som hela globaliseringsrådet i Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/opinion/debatt/halvhjartat-agerande-av-regeringen-1.963653

Alla, såväl enskilda, organisationer som myndigheter, har möjlighet att läsa rapporten och lämna sitt eget remissvar, skriftligt eller till registrator@education.ministry.se.

Kanske har det vänt i New York


New York drabbades hårdare än de flesta amerikanska städer av finanskrisen. Helt enkelt för att det är där Wall Street ligger och en så stor del av stadens invånare är beroende av de inkomster människor på Wall Street har. Om finansmarknaden inte genererar pengar blir det mindre sålt i butiker och krogar får stänga.
Men nu börjar tecknen komma på att New York återvänder, främst i form av att fastighetspriserna stabiliserats eller t o m ökar något.
http://curbed.com/archives/2009/10/02/market_reports_manhattan_free_fall_may_be_over.php
 

New York: 20 års kontinuerlig brottsminskning


Michael Bloomberg, som kombinerar att vara New Yorks rikaste person med att vara dess borgmästare, ställer upp till omval och kampanjen är i full gång inför valet den 3 november.  Att han är rikast ligger honom inte till last i valet – New Yorkarna uppskattar att han betalar sin valkampanj ur egen ficka och inte blir beroende av olika sorts bidragsgivare.

Bloomberg leder stort i alla undersökningar. Han är en föga glänsande, lite direktörsaktig, politiker som uppnått stora resultat.
http://www.nypost.com/p/news/opinion/opedcolumnists/mayor_mike_years_later_KSpegrvFlPhIuPziakFxAI

Det viktigaste är att antalet brott fortsatt att sjunka under hans tid – den ekonomiska krisen till trots. New Yorks ”crime rate” är på en nivå som man inte sett sedan 1960-talet. Teorierna om att det är födelsetalen eller ekonomin som avgör brottslighet har helt krossats. Under Bloombergs åtta hittillsvarande år har antalet mord gått ner med 19 procent, våldtäkter med 33 procent. (Och sedan 1990 – strax innan borgmästare Rudy Giuliani lade om politiken, har antalet mord gått ner 77 procent, våldtäkter med 58 procent.)

Innebörden är att 10.000-tals människor sluppit bli mördade, våldtagna, överfallna, rånade tack vare en bra polispolitik. 100.000 människor har sluppit se sina hem eller butiker vandaliserade av inbrott.
 
New Yorks brottsutveckling är en humanitär framgångssaga. Siffrorna finns här:
http://www.nyc.gov/html/nypd/downloads/pdf/crime_statistics/cscity.pdf
 

Mode och kulturell identitet


Just nu pågår på New Yorks Fashion Institute of Technology (Sjunde Avenyn/27:e gatan)  en utställning om mode och politik.
http://www.fitnyc.edu/5246.asp
 
Temat liknar det som, något mer sofistikerat, finns i Svenska institutets utställning ”Swedish Fashion – Exploring a New Identity” som bl a diskuterar den nya svenska modescenen, som en social process i förhållande till det internationella modesystemet. Utställningen startade i Moskva, har visats i London och öppnar snart i Tokyo.
http://tinyurl.com/ylglu2t

Unik medieforskning hotas


Under ledning av professor Lennart Weibull har sedan 1978 forskningsorganisationen Dagpresskollegiet verkat i Göteborg. Det är en medieforskning som blivit unik genom sina långa serier.

En demokrati är beroende av seriösa medier och upplysta medborgare. Självklart är medier företag som måste gå ihop och självklart förändras medieverkligheten. Men har man inte koll och spaning på denna verklighet är det lätt att komma fel.

Nu läggs en amerikansk dagstidning ner varje månad och behovet av kunskap om vad som händer är uppenbart. Den som vill följa vad som händer i USA kan gå till Paul Gillins blogg The Newspaper Death Watch:
http://www.newspaperdeathwatch.com/

Dagspresskollegiet (jag var en gång som VD för Dagpressens Marknadsinformation med och stöttade verksamheten) spelar en stor roll för tidningarnas möjligheter att anpassa sig till den föränderliga verksamheten. Att det nu hotas av nedläggning därför att branschgemensamma Tidningsutgivarna inte anser sig ha råd är kortsiktigt.
http://www.dagspresskollegiet.jmg.gu.se

Studenter kan bli ambassadörer


Ungefär 26.000 svenska studenter läser utomlands. Det är den högsta siffran på många år och är därför glädjande. Ändå är den för låg. Sverige behöver fler människor med kunskaper från och nätverk i andra länder.

Närmare 30.000 utländska studenter finns på svenska universitet. Det är också mycket bra. Våra högskolor blir mer internationella och i bästa fall får vi ambassadörer för Sverige.  Samtidigt har Sverige varit jättedåligt på att systematiskt försöka hålla fast vid dem som studerat i Sverige och bidra till att de blir värdefulla för Sverige.
Men nu får Sverige ett nytt verktyg som gör att utländska studenter blir uppdaterade och långsiktigt knutna till Sverige – om de vill:
http://internetworld.idg.se/2.1006/1.255630/nu-kommer-sveriges-nya-natverk
http://www.swedenintouch.se/

Nytänkande keramiker


Två av Sveriges mest uppmärksammade keramiker ställer ut just nu.

Eva Hild gör skulpturala, komplicerade former.
http://www.2hild.com/eva_eng_ceramics.htm
Hon ställer ut på Galleri Inger Molin i Stockholm
http://www.galleriingermolin.se/
Nyligen ställde Eva Hild ut i Bryssel och ska i december vara med i Nancy Margolis utställning Miami i New York i Chelsea.
 
Mårten Medbo arbetar med kluriga, organiska former.
http://www.medbo.com/works.html?tab=three  
Vi hade tillfälle att vara med när hans utställning öppnade på , Galerie NeC, 117, rue Vieille du Temple, Maraiskvarteren i Paris, där den fortfarande finns.

Den uppkopplade staden


Jag var i dagarna i Seoul, Sydkorea. En stad som bara ligger mindre än 50 kilometer från ett av världens mest efterblivna, nedtryckta länder, lett av en bisarr diktator.
 
Skillnaden kan inte vara större. Svälten i Nordkorea och det växande industrisamhället Sydkorea. Seoul är en av världens mest uppkopplade Hela stadsförvaltningen är digitaliserad så att var och en kan följa även småärendens gång.  Chipet på t-banekortet räknar ut sträckan och hur mycket man ska betala – och debiterar det. Kring floden som rinner genom staden kan man på skärmar eller via egna datorer och smartphones få reda på massor av uppgifter – från luftkvalitet till att reservera biljetter.

Detta är tänkvärt. Sverige vill utmåla sig som framtidslandet – och är det på många sätt. Men det är lätt att halka efter. 
 

Svenskt i New York


Torsdag den 29 oktober invigs Ulla och Gustav Kraitz skulpturala bänkar i svensk diabas utanför Museum of Art and Design vid Columbus Circle i New York.  Verket heter Close Contact. Vid detta nya design- och konsthantverksmuseum skapas därigenom en permanent svensk närvaro i stadsbilden.
http://www.madmuseum.org
 
Den 12-15 november kommer Cirkus Cirkör till BAM – Brooklyn Academy of Music. Det är föreställningen Inside Out som visar hela nycirkusens repertoar med oerhörd teknisk skicklighet.
http://www.bam.org/view.aspx?pid=1269
http://www.cirkor.se/trailer
 
Den svenska videokonstnären Nathalie Djurberg tillhör de utvalda som just nu visas på International Center of Photography Triennial på Sjätte Avenyn vid 43:e gatan.
http://tinyurl.com/ygrlefq
 
Den svenska performanceartisten Teresia Björk, med sin duo Termik, kommer i november till New York. Både den 14 november på Scandinavia House och den 20-21 november på Douglas Dunn & Dancers Theater, Broadway 541.
http://www.teresiabjork.com/about.html
http://douglasdunndance.com

Några New-York-krogar


Michelle Obama har varit på middag i New York igen – med stor uppmärksamhet till följd. Den här gången på Tom Colicchios Craftsteak i Meat Packing District:
http://www.craftrestaurant.com/craftsteak_newyork.html
 
Själv föredrar jag dotterrestaurangen Craftbar:
http://www.craftrestaurant.com/craftbar.html
 
Annars har jag just tillbringat en vecka i Egypten. Och Mellanöstern-mat – som det finns mycket av också i Egypten, tillhör mina favoriter. Så också i New York. Föreslår Le Souk, 47 Ave. B:
http://www.lesoukny.com/