Nyhetsbrev 27 MAJ 2009

Svag krona ett långsiktigt hot

Kina bygger om sin ekonomi – på flera sätt


Globaliseringsrådet vill ge Sverige startläge efter krisen


Arbetslöshet – i Sverige och USA


Kommer Lettland att devalvera?


Nedläggningen av konsulaten i Los Angeles och New York


Bokrekommendation


Sverige – ett kapitalistiskt paradis


Ekonomin och brottsligheten ner samtidigt – i New York


Ingmar Bergman


Borgarrådet tycker inte om att jag badar


Broadway – en gågata


Minetta Tavern


Trevlig kväll i Flatiron


Gåsemorasoppa

Svag krona ett långsiktigt hot


Den svenska kronan har på 40 år ungefär minst halva sitt värde. Effekterna är flerfaldiga. Främst en standardsänkning för alla svenskar i och med att importvaror blir dyrare.

Det som brukar sägas till förmån för en billig valuta är att den underlättar exporten och turistnäringen. Det är därför få idag bekymrar sig för den svaga kronan. Men baksidan är att exporten blir dopad; den billiga exporten sker till priset av en lägre produktivitetsutveckling än som annars skulle varit fallet.

Stannar kronan på en låg nivå stimulerar det på sikt Sverige att bli exportör av produkter som har högt löneinnehåll och lågt innehåll av kunskap och innovation. Det är ett recept för nationell fattigdom.

Dessutom blir också svenska företag billiga i uppköp. Om kronan inte stärks i samband med att världsekonomin vänder kommer vi nog att få se en ny uppköpsvåg.

Därför borde fler vara åtminstone lite bekymrade för den svaga kronan.

Kina bygger om sin ekonomi – på flera sätt


De jättelika stimulanspaketen i västvärlden till trots – det är Kina som nu sjösätter de största. Det vägval regimen gjort är att inte stimulera den inhemska konsumtionen och att upprätthålla kursen på yuanen. I stället genomför man ett mycket stort infrastrukturprogram för att knyta samman landets olika delar. Den auktoritära regimen i Peking har stora möjligheter att snabbt få igång byggandet. I mycket är det ett rent politiskt beslut – att olika delar av landet ska gå sin egen väg är vad regimen fruktar mest. Infrastrukturinvesteringarna gör att Kina har stora möjligheter att komma stärkta ur den nuvarande krisen.

Kina har i årtionden finansierat USA:s underskott och är världens största innehavare av dollar. Det har ju många gånger konstaterats att Kina har små möjligheter att sälja ut dollar, utan att sänka sig självt.

Nu tyder dock mycket på att Kina positionerar sig för att Yuanen ska bli en ny stark och konvertibel valuta, en ny reservvaluta som på sikt ska kunna tävla med dollarn: Kinesiska företag har börjat skriva kontrakt i yuan, i stället för i dollar. Man bygger systematiskt upp sin guldreserv och köper på sig andra metaller, främst koppar.

Reservvaluta är den valuta som dominerar världshandeln. Pundet fram till andra världskriget, sedan dollarn. Ett land som har reservvalutan kan låna billigt, men förutsätts vara världens långivare. Det kan USA inte längre leva upp till, vilket på lång sikt kan ge Kina en chans om de systematiskt genomför marknadsreformer.
http://www.nytimes.com/2009/04/03/opinion/03krugman.html?_r=1&ref=opinion

Globaliseringsrådet vill ge Sverige startläge efter krisen


Efter två och ett halvt år, ett stort antal sammanträden, ett 50-tal seminarier och 35 underlagsrapporter och tre minibetänkanden är nu regeringens globaliseringsråd färdigt med sitt arbete. I rådet har ingått fem statsråd, ett antal universitetsrektorer, näringslivsföreträdare, förbundsordförandena i de fackliga huvudorganisationerna och några till. Jag har varit med i egenskap av chef för Svenska institutet. Jag tycker att vi – med hänsyn till den stora spännvidd som funnits i rådet – ändå kommit ganska långt.

Slutrapporten heter ”Bortom krisen” och ska, enligt uppdraget, ”ta fram ekonomisk-politiska strategier för att Sverige ska hävda sig i en värld präglad av fortsatt globalisering”.
http://www.regeringen.se/sb/d/8616

Utgångspunkten är att Sverige måste klara snabba förändringar och omställningar, måste ha en hög kunskapsnivå och vara attraktivt för investeringar, talanger och företag.

Vi föreslår rader av reformer, t ex engelska från ettan, storsatsning på forskning, Sverige som ett elbilens föregångsland, avskaffande av värnskatten.

På mitt eget område pläderar vi för att Sverige måste bli långt mer välkänt, främst i de växande asiatiska länderna. Sverigebilden bör stärkas, bl a genom mer omfattande studerandeutbyte, kulturutbyte och informationssatsningar. Sverige bör snarare ha fler än färre representationer utomlands.
Här finns rådets slutrapport
http://www.regeringen.se/sb/d/11355/a/126857

Arbetslöshet – i Sverige och USA


Sverige ligger förvånansvärt illa till när det gäller arbetslösheten. Förvånansvärt därför att Sveriges grundläggande ekonomi är i hygglig ordning och att vi satsar mer på ekonomiska stimulanser än de flesta jämförbara länder. Ändå är EU:s prognos fört arbetslösheten 2010 bättre för t ex Danmark, Finland, Tyskland och Holland. En del förklaras av den svenska industristrukturen. Men det kan bara vara en delförklaring.

En jämförelse med USA är intressant. Arbetslösheten ökar i USA och varje månad försvinner mer än en halv miljon jobb. Men det är en nettosiffra som täcker 4,8 miljoner arbetare som fick sluta, och 4,3 miljoner som anställdes (aprilsiffror från The Bureau of Labor Statistics). Det finns alltså en förnyelsekraft i amerikansk ekonomi som också tyder på att det sker en snabb anpassning och strukturomvandling. Det förefaller som bristen på nyföretagande – eller nya företag som vågar anställa – är nyckeln till Sveriges arbetsmarknadsproblem.

Kommer Lettland att devalvera?


Sverige agerar kraftfullt, enskilt och via EU och Internationella valutafonden, för att Lettland inte ska devalvera sin valuta utan behålla den fasta växelkursen gentemot Euron. Det ligger starkt i Sveriges intresse, eftersom några svenska banker är så hårt exponerade i riskfyllda eurolån i Lettland. Devalverar Lettland kommer det att slå hårt mot hela den svenska ekonomin.

När man träffar ledande lettiska politiker och ekonomiska aktörer svarar de enstämmigt att en devalvering inte finns i tänkandet, att det är en omöjlig tanke. Jag känner igen det. Vi som 1992 var ansvariga för kronförsvaret hade samma fasta enstämmighet och förmådde att trycka ner eventuella intellektuella tvivel. För att kunna genomföra ett program av det slaget (kraftiga ränteökningar, kombinerat med interna kostnadssänkningar och budgetbesparingar) måste man också tro på att det är möjligt.

I Sverige klarade vi inte den fasta växelkursen och kronan devalverades kraftigt. Så löste vi på nytt – som Sverige gjort gång på gång under 70- och 80-talen – de svenska ekonomiska problemen genom devalvering. En stor del av kostnaden lassades över på andra, de som lånat oss pengar, och svenskarnas standardsänkning blev mer osynlig i och med att den bestod av högre importpriser.

Nu ska letterna sänka de offentliganställdas löner med ca 30 procent, kapa varenda budgetpost, stänga sjukhus och minska den inte särskilt höga sociala servicen. Det ska mycket till för att en regering ska gå iland med det.

Men de ledande upprepar mantrat att Lettland aldrig kommer att devalvera. Det är lite Bagdad Bob över det.

Skulle Lettland devalvera är det bara att huka sig. De tre största långivarna i Lettland är svenska banker. Risken för att en Lettisk devalvering skulle utösa dominobrickor i Baltikum och Östeuropa är uppenbar.

Nedläggningen av konsulaten i Los Angeles och New York


Jag har fått mängder av förvånade och upprörda mail sedan jag i förra nyhetsbrevet skrev om regeringens beslut att lägga ner de svenska generalkonsulaten i New York och Los Angeles.
http://www.wastberg.se/viewnl.php?nid=259#section4

Som vanligt kommer opinionen för sent. UD:s ekonomiska problem är ett arv från tidigare gigantisk misskötsel, men prioriteringarna i nedskärningarna får dagens ansvariga ta på sig.

Det går att förutspå ganska betydande problem som effekt av nedläggningen. Rent praktiskt för svenska medborgare: Den som råkar illa ut i New York får söka stöd i Washington. Den svenska familj som bor på amerikanska västkusten och får barn måste personligen inställa sig (sådana är Schengenreglerna) i Washington för att få ett pass som gör att de kan resa ut ur USA med barnet. Ca 15.000 konsulära ärenden per år har tidigare skötts i New York och Los Angeles. Som vanligt är det bortfall av konsulär service som kommer att ge mest rubriker.

Att det inte hålls investerarseminarier, nätverksträffar, modeshower, konstutställningar eller teaterföreställningar och att Sverige inte får publicitet märks kanske mindre – men påverkar långsiktigt bilden av Sverige och kunskaperna om Sverige.

Det svenska generalkonsulatet i New York öppnades 1834 och den förste generalkonsuln hette Severin Lorich. Det är en 175-årig närvaro som upphör.

Bokrekommendation


Årets USA-bok på svenska måste vara Martin Gelins ”Det amerikanska löftet” (Atlas förlag). Martin Gelin har bott många år i USA, freelans-skrivit om det mesta från rock till politik.

Nu har han följt Obamas valkampanj i en ibland nästan kärleksfull skildring. Men boklen är så mycket mer än ett lysande valreportage, den är full med små utvikande essäer om amerikansk politik och vad USA är.

Sverige – ett kapitalistiskt paradis


Amerikanska Christian Science Monitor, som är en stor och ansedd veckotidning, berättar för amerikansk publik om Sverige med en helt ny vinkling. Nu handlar det inte om Sverige som ”socialist nightmare”, utan som ”a bastion of market capitalism.” Sverige är landet där de flesta dagis och skolor som startas är privata och där t o m tunnelbanan är privat.

Också detta en förenklad bild, men en bra kontrast:
http://tinyurl.com/pz5m8m

Ekonomin och brottsligheten ner samtidigt – i New York


I Sverige har nya rapporter kommit om ökning av våldtäkter. I New York har ju brottsligheten kontinuerligt minskat sedan 1990. Antalet brott har under den tiden minskat med 77,6 procent. Under de senaste tio åren – då våldtäkter ökat år från år i Sverige – har den brottstypen halverats i New York.

Trots 5.000 färre poliser än för 8 år sedan har brottsligheten minskat med 37,4 procent under samma period.

De som inte vill erkänna att New Yorks polisarbete (många poliser, konsekvent uppföljning, polischefer som hålls ansvariga för brottsutvecklingen, ingripanden också mot vardagsbrott) ligger bakom minskningen, brukar ofta hänvisa till att den goda ekonomin är orsaken till att färre begår brott. I så fall borde nedskärningarna inom polisen i kombination med att New York är en av de svårast drabbade orterna i finanskrisens spår leda till ökad brottslighet.

Men brottsligheten fortsätter att minska. Den har minskat 11 procent under 2009 i jämförelse med 2008. Professor Dennis C Smith på New York University studerar polisarbete och påpekar att det är ett missförstånd att bättre ekonomi ledde till lägre kriminalitet. Sambandet är det motsatta: Lägre brottslighet ledde till mer turism, fler som vågade öppna butiker etc, d vs till bättre ekonomi.

Titta gärna på den detaljerade statistiken från New York:
http://www.nyc.gov/html/nypd/downloads/pdf/crime_statistics/cscity.pdf

Ingmar Bergman


Ingmar Bergman spelar stor roll för bilden av Sverige utomlands. Intresset för Bergmans konst har varit något som fått många att närma sig Sverige och till och med att börja läsa svenska. Ända sedan slutet av 1950-talet har Svenska institutet arbetat med att presentera Bergman för en utländsk publik.
http://tinyurl.com/qz7tf5

Under våra nästan sex år i New York fanns det inte en enda dag då det inte någon stans visades en Bergmanfilm. Hans betydelse som identitetsskapare för Sverige kan inte överskattas.

För närvarande har Svenska institutet en utställning – The man who asked hard questions – som öppnades förra året i Los Angeles och därefter varit i San Fransisco, Washington, Prag, Hongkong och Peking.
http://tinyurl.com/ov8xs9

Den går vidare till London, Sao Paulo och New York. Men dessförinnan visas den i Dramatens foaje och jag invigde den tidigare idag. Svenska institutets utställningar visas nästan aldrig i Sverige, men i samband med Dramatens stora Bergmanfestival kommer den att finnas i Stockholm.
http://www.bergmanfestivalen.se/sv/Bergmanfestivalen/

Borgarrådet tycker inte om att jag badar


Jag har fått brev och broschyr från borgarrådet Ulla Hamilton (m). Hon tänker på mig och vill att jag ska bli mer ”klimatsmart”. Det är säkert en god uppmaning.

Ulla tycker inte att jag ska skriva gammaldags brev, utan vill att jag ska skriva e-post. Hon tycker heller inte om reklambranschen, utan anser att jag ska sätta upp en lapp med ”Ingen reklam” på min brevlåda. (Också direktreklambranschen betalar med sina skattepengar den uppmaningen.) Broschyren är dock tryckt och distribuerad som direktreklam.

Borgarrådet vill att jag ska använda lock på kastrullen när jag kokar. Förresten vill hon att jag ska äta mer vegetariskt! Speciellt ska jag undvika kött, eftersom korna rapar och fiser metangas. Hon sänder med ett recept på gratinerad palsternacka.

Ulla Hamilton är inte en politiker som drar sig för det privata. Hon vill att jag ska bada mindre (det känns mer lyxigt om jag gör det sällan, skriver hon.) Och så ska jag stänga av duschen när jag tvålar in mig.

Borgarrådet vill att jag ska skaffa hållbara möbler och köpa begagnade kläder.

Klimat i all ära – men vad har borgarrådet med det här att göra?

Broadway – en gågata


Broadway – huvudleden genom New York – har blivit gågata mellan 33rd och 35th Street och mellan 42nd och 47th Street, d v s Herald Square och Times Square.

Så ska det vara åtminstone året ut och avsikten är både att minska trafiken och göra New York mer framkomligt.
http://tinyurl.com/p37drp

I mars-brevet skrev jag om Minetta Tavern, senaste innekrogen i New York:
http://www.wastberg.se/viewnl.php?nid=258#section14

Minetta Tavern


New York Times legendariske matskribent och krogtestare Frank Bruni lämnar nu matskriveriet. Det är oklart om han ska göra annat på tidningen eller tillhör de många som får lämna i tidningskrisens spår.

Hans slutartikel är en utförlig hyllning till Minetta Tavern:
http://events.nytimes.com/2009/05/20/dining/reviews/20rest.html?hpw

Trevlig kväll i Flatiron


Flatirondistriktet i New York – området sydväst om den karaktäristiska byggnaden i korsningen Broadway, Femte Avenyn och 23:e gatan – är fyllt av restauranger och barer. T ex Veritas, BLT Fish, Gramercy Tavern som alla tillhör de bästa.

Senast hade vi en trevlig kväll som började på klassiska Flatiron Lounge
http://flatironlounge.com

och fortsatte på Craft (49 East 19th Str), en några år gammal restaurang som satsar på fina råvaror.
http://www.craftrestaurant.com

Gåsemorasoppa


På sin gård Gåsemora på Fårö har Carl-Göran och Siv Du Rietz gårdsförsäljning av rotfrukter, grönsaker och bär. Allt plockat samma dag. Man svänger in, tar det man vill ha och lägger pengar i ett skrin. Där handlar vi alla våra grönsaker på sommaren.

Nu är det primörtid. Här ett förslag till en enkel och snabblagad soppa. Går fort och gör att förbereda:

För fyra personer:

En knippe lök
En stor morot
En squash
En nypa timjan
2-3 dl buljong (tärning, höns- eller grönsaksbuljong)
En eller två burk creme fraiche
(en skvätt sherry)
Gräslök
(Löjrom)

(Löken är grunden. Det övriga kan man ta lite som man vill. Det går bra med en stor potatis eller en gurka.)

Ta bort det torra på löken och skär den i stora tärningar. Ha med de gröna blasten. Tvätta moroten. Skala squashen och ta bort kärnorna.

Koka alltihopa i lätt saltat vatten och med en nypa timjan.

När grönsakerna är alldeles mjuka häller man dem i ett durkslag så kokvattnet försvinner. Kör den kokta röran noga med mixer så den blir helt slät. Lägg ner den i buljongen. Häll i creme fraicheen eller två burkar. Låt svalna.

Ha i en liten skvätt sherry. Klipp gräslök över.

(Går att servera med löjrom till.)