Nyhetsbrev 25 MARS 2008

Fortsatt dollarfall
Inte säkert likviditet och räntesänkningar hjälper
Obamas nyskapande kampanjteknik
Sverige oförberett inför ny muhammeddebatt
Svensk prostitutionslagstiftning får beröm
Lägre brottslighet och färre poliser. I New York.
Det finns hopp om religionens död
Missar Sverige den internationella museivågen?
Swedish Word of the Day
New York-svenskar på Stockholmsgallerier
Eva Hild till New Orleans
Vinbarer i New York – och en i Stockholm
Ny Marcus Samuelsson-restaurang i New York
Heltäckande intervju

Fortsatt dollarfall


Dollarn har inte legat så lågt som nu sedan början av 1990-talet. Dollarkursen har stor betydelse för världsekonomin. Tretton länder har ingen egen valuta, utan använder dollar. En rad andra länder har dollar som parallellvaluta.

Själv har jag sedan i maj 2006 i det här nyhetsbrevet argumenterat för att det mesta talar för att dollarkursen befinner sig i en nedåtgående trend. Skälen är:
– Viktigast är att det stora amerikanska underskottet i betalningsbalansen på sikt är ohållbart och bara kan minskas genom att dollarn (=amerikansk export) blir billigare. Det är vad som nu sker.
– Räntegapet är stort mellan Europa och USA. Då blir det mer lönsamt att sälja dollar och hålla Euro (eller kronor).
– Inflationen är högre i USA än i Europa. Då väljer de som t ex får betalt i dollar att så snabbt som möjligt säkra dem. Just nu verkar amerikanska Fed prioritera ner inflationsrisken i förhållande till behovet att få fart på ekonomin.
– Den amerikanska finanskrisen skapar en flykt från amerikanska kreditinstitut.

Allt detta är skäl att tro att dollarn fortsätter neråt. Oljeländerna och flera asiatiska länder har mycket stora dollarreserver. De skadas också av ett dollarfall. Det är inte troligt att de tvingar ner värdet genom massiva dollarförsäljningar. Samtidigt verkar det rimligt att de försöker valutasäkra sin valutareserv genom en försiktig ökning av euroinnehavet. Det kommer i varje fall inte att bryta dollarnedgången.

Den 25 november förra året skrev jag i nyhetsbrevet att ”mig skulle det inte förvåna om vi får en dollarkurs en bit under 6 kr under våren.” Nu pendlar dollarn kring 6 kr, och mycket talar för att dollarn fortsätter neråt.

Inte säkert likviditet och räntesänkningar hjälper


När den amerikanska regeringen (egentligen den amerikanska centralbanken, men den är ju en del av den amerikanska regeringen) räddade investmentbanken Bear Stearns strider det mot alla marknadsekonomiska tankar. Men det är en variant av den gamla repliken från Jean Paul Getty: ”Om du är skyldig banken hundra kronor så är det ditt problem. Om du är skyldig banken hundra miljoner så är det bankens problem.” De amerikanska finansmyndigheterna är rädda för en dominoeffekt – om man skulle låta Bear Stearns ta konsekvenserna av sitt eget risktagande så finns farhågan att en hel rad andra finansinstitutioner dras med i smällen.

Det var på likartat sätt när den svenska staten räddade Gota, Nordea och Första Sparbanken under finanskrisen i början av 1990-talet. Men det är en riskfylld strategi. New York Times ekonomikrönikör Gretchen Morgenstein skriver bra om detta:
http://tinyurl.com/242bsx

Amerikanska Fed, liksom den europeiska centralbaken, försöker späda på likviditeten. Det återstår att se om det lyckas. Bankfolk är extremister – de har bara en inriktning i taget. Från att försöka locka kunder att ta lån, tvärbromsar de och säger upp lån också för skötsamma kunder. Det såg vi i Sverige 1992-94 och i USA idag. Vill inte finansinstituten låna ut hjälper inte likviditetslättnader och räntesänkningar.

Obamas nyskapande kampanjteknik


Det mesta talar för att presidentvalet i USA den 4 november kommer att stå mellan John McCain och Barak Obama. Trots att Obamania – den starka hänförelsen för Obama – tycks ha släppt är han en ovanlig kandidat, en lysande politiska talare jag någonsin hört.

För den som är intresserad av politisk teknik är dessutom Obamas kampanj – ledd av David Axelrod värd att studera. Oavsett hur det till sist går för Obama kommer den att gå till historien. Den lyckas kombinera en modern internetkampanj med en närmast traditionell gräsrotsaktivitet.

Redan i somras samlade man 7000 unga volontärer i Obama Camps. De utgör kärnan bland dem som sänds ut att organisera upp den lokala aktiviteten.
http://www.rollingstone.com/news/coverstory/19106326

Man har dessutom genomfört något som brukar vara ett recept för förlorare, nämligen att satsa på medborgare som aldrig röstat tidigare, inte minst ungdomar. Och lyckats få miljoner människor till valurnorna den vägen. Kampanjen har skapat enkla läromedel för hur man röstar och verktyg on-line för dem som vill sitta hemma och ringa samtal för Obamakampanjen.
http://my.barackobama.com/callpa

Sverige oförberett inför ny muhammeddebatt


För några dagar sedan varnade Osama Bin Laden åter danskarna på grund av muhammedteckningarna. Och på nytt har dansk egendom blivit attackerad i muslimska länder, flaggor bränts o s v. De svenska rondellhundarna har legat i skuggan av detta.

Dock tror jag det är oundvikligt att också Sverige någon gång kommer att drabbas av samma konflikt. Vår svenska syn på yttrandefriheten ligger så långt från den som finns hos grupper i Mellanöstern att det bara är en tidsfråga när konfrontationen kommer. För att undvika en situation som den Danmark hamnade i måste Sverige tydligare sprida kunskap om sina lagar och värderingar i den muslimska världen. Om detta har jag skrivit en artikel i Sydsvenska Dagbladet.
http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article305456.ece

Svensk prostitutionslagstiftning får beröm


I samband med att New Yorks guvernör Elliot Spitzler tvingats avgå efter avslöjanden om hur han använt prostituerade, har Sverige fått positiv uppmärksamhet för våra lagar om prostitution, den sk sexköpslagen. Ett exempel är
http://tinyurl.com/2ef7ct
Ett annat New York Times krönikör Nicholas D. Kristof (som genom åren skrivit mycket om trafficking):
http://tinyurl.com/28g8ve
Folkpartipolitikerna Birgitta Ohlsson och Jenny Sonesson skrev också mycket påpassligt om den svenska sexköpslagen i International Herald Tribune:
http://www.iht.com/articles/2008/03/19/opinion/edsonesson.php

Lägre brottslighet och färre poliser. I New York.


Ganska många gånger har jag skrivit om den låga brottsligheten i New York, som bidragit till att skapa ett större förtroende mellan medborgarna och en bättre ekonomi för staden. Jag rekommenderar ingen att gå på natten genom Central Park (inte genom Humlegården heller). Men för en del år sedan ansågs det vara förknippat med livsfara. För någon vecka sedan inträffade ett knivrån på kvällen i Central Park, i höjd med 102nd Street. Det ledde till rubriker i tidningarna – vilket säger hur ovanligt det är.

New Yorks polistäthet är drygt den dubbla i jämförelse med Sverige. Men antalet poliser minskar, utan att brottsligheten ökar. Det är ett tecken på att strategin lyckats. Vill man tita på brottsutvecklingen i New York kan man göra det på:
http://tinyurl.com/327ce9

Det finns hopp om religionens död


Det finns ett direkt samband mellan ekonomisk framgång och sekulära samhällen. Länder med få människor som är intensivt religiösa – de skandinaviska länderna, Nordamerika Israel, Tyskland – har också högt välstånd. Det hävdar en världsberömd sociology, Alan Wolfe, i en optimistisk artikel i The Atlantic Monthly: ”Historians may one day look back on the next few decades, not as yet another era when religious conflicts enveloped countries and blew apart established societies, but as the era when secularization took over the world.”
http://www.theatlantic.com/doc/200803/secularism

Missar Sverige den internationella museivågen?


Det går en stark våg av intresse för museer över hela världen. Inte bara så att man i Abu Dhabi bygger några av världens största museer på konstgjorda öar. I Washington i USA öppnar ett stort mediemuseum den 11 april: The Newseum.
http://www.newseum.org

Museer sägs vara vår tids katedraler. Det är kanske därför president Sarkozy gav order om att 14 franska museer efter brittiskt mönster ska upphöra med inträdesavgifter. Kyrkan tar inte betalt för besök.

Även medelstora amerikanska städer, som Grand Rapids Michigan, bygger stora konstmuséer. I New York har nyligen New Museum och Contemporary Art öppnat på Bowery och satt fart på en hel stadsdel. I Miami dubblar konstmuseet sin yta. Små amerikanska orter har ibland museer som kan tävla med Moderna museet och Nationalmuseet – åtminstone på vissa områden.

Det ska sägas att det beror på de jättelika förmögenheter som samlats i USA och viljan att donera – och få skattelättnader för donationerna. Men också i Bologna, Turin, Rom och Milano växer nya konstmuseer upp – utan skatteavdrag.

Jag undrar om inte Sverige håller på att missa något.

Swedish Word of the Day


På Facebook har Svenska institutet lagt upp Swedish Word of the Day. Nu finns nästan 19.000 prenumeranter. Och antalet människor som vill ha en svensk påminnelse växer med ett hundratal per dag.

Ibland är ordet mer hoppfullt, som den 21 mars då snön vräkte ner i Sverige: ”The Swedish word for the day is ‘vår’. It means ‘spring’, as in the season of the year”.

Tjänsten hämtas från den roliga siten ”How to Learn Swedish in 1000 difficult lessons”
http://francisstrand.blogspot.com

New York-svenskar på Stockholmsgallerier


Ytterligare några dagar kan man i Stockholm se två konstnärer med nära anknytning till New York.

Anders Krisár finns med foton och installation på Mia Sundbergs galleri på Gävlegatan 12. Som vanligt undersöker han i sin konst människors nära relationer.
http://www.miasundberggalleri.se

I slutet av april kommer han och flera andra svenska konstnärer att vara med på Chicago Art Fair.

Maria Fribergs utställning ”Boys are us” visas på kulturhuset i Stockholm. En lek med makt och maskulinitet, liksom med människans förmåga att dölja sig med yta.
http://tinyurl.com/2lxn5s
http://www.mariafriberg.com

Båda har gallerister i New York har har haft flera uppmärksammade utställningar i Chelsea.

Eva Hild till New Orleans


Eva Hild, svensk skulptör i keramik och som i höstas visades i Chelsea i New York har nu en utställning på ett galleri i New Orleans – en stad som börjar resa sig efter orkanen Katarina.
http://www.gallerybienvenu.com

Vinbarer i New York – och en i Stockholm


Varenda ställe som ”is serving the stuff” kallar sig numera vinbar, grymtade en matjournalist nyligen. Och visst är det populärt med vinbarer. Man kan botanisera i
http://www.nywinebarguide.com

Två trevliga italienska vinbarer:


Centovini, 25 W Houston St, i anslutning till New Yorks främsta designbutiker, Moss. Centovini också en hygglig matsedel.

Nya Gottino på 52 Greenwich Avenue är ett litet trevligt ställe, med enbart smårätter. Kycklingleverpatén är utmärkt.

Och två andra: Wined up, 913 Broadway (mellan 20th och 21st Str) har mer än 10.000 flaskor och ett 30-tal viner på glas. En av de mest populära i New York.

Degustation, i East Village (239 E 5th St)är en vinbar och ”tasting bar” med smårätter.

Champagnebaren The Bubble Lounge på 228 West Broadway. Jag skulle kalla den inrökt om det inte var rökförbud. Lätt sunkig med djupa soffor.

På andra sidan av den skalan finns nya champagnebaren i nyöppnade Plaza Hotell på Fifth Ave/59 str.

På Östermalmstorg i Stockholm har just Prime Winebar, med en lokal ritad av Thomas Sandell öppnat. Bakom står bl a Filip Grufman, med erfarenhet som vinkonsult i New York.
http://www.primewinebar.se

Ny Marcus Samuelsson-restaurang i New York


En av New Yorks kändaste svenskar, restauratören och kocken Marcus Samuelsson har öppnat sin fjärde restaurang i staden. De andra är flaggskeppt Aquavit på E 55th Str, japanska Riingo på E 45th Str och AQ Cafe i Scandinavia House. Nu har Marcus, som är född i Etiopien och skrivit en kokbok om afrikansk mat startat en afrikansk restaurang i Meatpacking District: Merkato 55, 55 Gansevoort St.

Merkato heter matmarknaden i Addis Abeba. När vi var på Merkato för några dagar sedan var det fullsatt och kö. Och gott, speciellt smårätterna. Afrikansk mat är en nyhet. Ovanliga kryddor och kombinationer. Dessutom trevlig stämning.

Heltäckande intervju


Journalisten Christer Nilsson har gjort en aktuell intervju med mig i tidskriften Akademikern. Den handlar både om min syn på det amerikanska presidentvalet och om marknadsföringen av Sverige.
http://tinyurl.com/2bsguo